Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LITTERATUR
Utvandringslagstiftning. Emigraiionsutredningen, Bilaga I.
Utvandringslagstiftning. Stockholm 1908.
Sedan början av 1907 har som bekant den s. k. Officiella
emigrationsutredningen, vars ledning är anförtrodd åt vårt lands
främste vetenskaplige statistiker, förste aktuarien G. Sundbärg, arbetat
på åstadkommande av en utredning, så allsidig som möjligt är, av
utvandringen från Sverge. Det är tydligt att ett sådant arbete,
som är avsett att gå till botten med problemet, till högst
väsentlig del måste omfatta undersökningen av ekonomiska och sociala
frågor och sålunda kommer att vara av stor betydelse för det
sociala arbetet i vårt land. Innan utredningens stora sammanfattande
utlåtande föreligger färdigt, torde en hel rad bilagor, innehållande en
betydande del av det samlade materialet, redan vara tryckta och
utgivna. Och det är att hoppas att dessa bilagor skola bidraga
till att framkalla diskussion av åtskilliga frågor av aktuellt socialt
och fosterländskt intresse.
I maj innevarande år utkom dess första publikation,
innehållande en översikt av utvandringslagstiftningens utveckling och
nuvarande beskaffenhet i Europas olika stater, författad av
Emigrationsutredningens sekreterare, fil. lic. Nils Wohlin. Då frågan om
genomförande av en förbättrad utvandringslagstiftning hos oss snart
torde komma under övervägande, kan det ha sitt intresse att ge
några antydningar om innehållet i nämnda synnerligen intressanta
och välskrivna arbete.
Under 1700-talet och flerstädes ännu långt in på 1800-talet
härskade i de europeiska staterna en strängt restriktiv lagstiftning,
enligt vilken den enskildes rätt till utvandring kringgärdades med
i högsta måtto inskränkande bestämmelser. Dessa, vilka i
huvudsak voro likartade i de flesta stater, inneburo föreskrifter om
passtvång, förlust av arvsrätt eller i vissa fall böter och kroppsstraff
för olovligt avvikande ur riket, utvandringsförbud för vissa klasser
av arbetare o. s. v.
Sedan liberalismen böljat sitt segertåg, bortföllo småningom
dessa restriktiva bestämmelser, tills omkring 1850
utvandringsfrihetens princip kan anses ha vunnit erkännande överallt i Europa.
Nu tillkommo i stället ett annat slag av utvandringsförfattningar,
vilkas syfte icke som de gamlas var att värna utvandringsländerna
mot en förödand é avfolkning, utan i stället att bereda utvandrarne
skydd under transporten till invandringslandet mot övergrepp från
befordrarnes sida. Det hade visat sig, att de jämförelsevis stora
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
