Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
•494
barbariskt.) Har ditt utseende och uppförande vunnit hans gillande,
beskär Fra Elbertus dig slutligen vid avresan en bok, som handlar
om Roycroftarne samt om vad det innebär att tillhöra »de
helgades universella hemliga samfund», och i den handskrivna tillägnan
kallar han dig »broder» och skänker dig sin välsignelse. c. v. K.
Tjänstemännens lönerörelser.
ii.
Lönefrågan inom apotekarekåren.
o
Aret 1873 bildar en vändpunkt inom det svenska
apoteksväsendet, i det att då åt apotekareyrkets utövande gavs en
väsentligt annan form. Intill nämnda år var nämligen ett
apoteksprivilegium en personlig egendom, varöver innehavaren kunde fritt
förfoga. Han kunde sälja detsamma till annan apotekare, och vid
hans död gick apoteket i arv och kunde av rättsinnehavarna skötas
genom därtill förordnad föreståndare.
Detta system var emellertid till stor skada icke blott för yrkets
utövare utan även för den stora allmänheten. Med
apoteksprivilegierna bedrevs en hänsynslös handel, och under allt detta blev
ställningen för de tjänstgörande, vilka ej kunde förskaffa sig
kapital för köp av apotek, alltmera olidlig. Då ej till vinnande av
befordran krävdes några som hälst förtjänster i yrkesavseende, utan
allenast pengar, var det givet, att yrkesutbildningen skulle härav
lida, lielt visst till förfång för det hela.
Flera försök hade under årens lopp gjorts för att bringa bot
för dessa förhållanden, men utan resultat, till dess att under år
1873 genom åtgörande av apotekarsocietet och riksdag en
amorteringsfond bildades för inlösen till staten av apoteksprivilegierna.
Flertalet apoteksägare skyndade nu att anmäla sina privilegier
till inlösning och därmed övergick det svenska apoteksväsendet
från säljbart till personligt koncessionssystem. Ledigt
apoteks-privilegium skulle alltså för framtiden sökas och tillsättas såsom
annan tjänst på grund av tjänsteår och meriter i övrigt.
År 1920 skall amorteringen vara fullt avslutad och därefter
äga riksdag och kungl. maj:t att ånvo besluta om det svenska
apoteksväsendets slutliga öden.
Genomförandet av apoteksprivilegiernas inlösning till staten
genom amorteringsfondens bildande var en reform av betydande
värde och bör med hänsyn till apotekareyrkets utveckling och
utnyttjande i samhälleligt syfte icke underskattas. Detta har åt det
svenska apoteksväsendet skapat en fast och betryggande ställning
samt har även tilldragit sig en berättigad uppmärksamhet från
utlandets sida, där i flera stater frågan om apoteksväsendets
ordnande länge stått på dagordningen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
