Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
•503
Kooperationen och kvinnorna.
Det intresse för social verksamhet, som efter hand blir allt mer
framträdande hos kvinnorna, gör det naturligt att uppställa
frågan, inom vilka områden på det sociala arbetsfältet kvinnliga
krafter bäst kunna tillgodogöras. Hittills har det i främsta
rummet varit inom välgörenhetsarbetet eller över huvud taget på sådana
områden, där det gällt att taga hand om barn, nödställda och
värnlösa, som kvinnorna tagits i anspråk. Men bemödandena att
lindra nöd föra snart över till önskan att förekomma nöd — eller
borde i alla händelser göra det — och i samma mån som
kvinnorna få blicken öppen för de sociala missförhållanden, som ofta
äro nödens djupaste orsak, vaknar mer och mer deras Just att taga
del i sådan samhällsnyttig verksamhet, som avser att undanrödja
dessa missförhållanden. Inom nykterhetsarbetet och
folkbildningsarbetet t. ex. äro numera många kvinnor verksamma vid
männens sida.
Det är ett socialt arbetsfält, kooperationen, som i värt land
länge synes ha legat utanför kvinnornas intressesfär, ehuru det av
många skäl borde vara just motsatsen. Kooperationen i den form,
som här närmast avses, konsumenternas sammanslutning för att
medelst gemensamma inköp av livsförnödenheter nedbringa
levnadskostnaderna, har ju ett mål, som på det närmaste berör alla
de kvinnor, vilka i sin dagliga gärning oupphörligt ställas inför
just detta problem. Och att konsumtionsföreningen därjämte
lämnar största möjliga garanti för varornas goda kvalitet och en i allo
reell behandling, är ju ytterligare ägnat att öka husmödrarnas
intresse för densamma. Inte kan man väl heller förutsätta brist på
uppskattning bland kvinnorna av de övriga fördelar kooperationen
bjuder: uppfostran till omtanke och sparsamhet, kreditsystemets
motarbetande ocli en omorganisation av näringslivet, varigenom detta
i första hand inriktas på att tillfredsställa konsumenternas behov,
ej såsom ofta nu främst på att tillgodose de många mellanhändernas
profithunger. I själva verket ligger kooperationen kvinnomas
intressen så nära, att det, såsom en talare uttryckte sig vid den
internationella kooperativa kongressen i Cremona förliden höst,
»synes förvånande att det inte var en kvinna, som gav första
uppslaget till de kooperativa strävandena». I stället har det som
bekant varit män, som från början fört fram de kooperativa idéerna
och som också länge varit nästan ensamma om att praktiskt
realisera dem.
Rätt snart kom man emellertid till insikt om, att om också
männen voro de egentliga kooperatörerna, som hade inflytandet
och ledningen i de kooperativa företagen, så berodde dessas
framgång dock i hög grad på de kvinnliga familjemedlemmarnas
intresse för och »trohet» mot saken. Som en viktig orsak till
de franska konsumtionsföreningarnas ringa framgång uppges t. ex.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
