Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
•504
kvinnornas likgiltighet för desamma. Vilken storartad hjälp
kvinnorna kunna bringa de kooperativa företagen, framgår däremot av
den verksamhet, som utövats av de talrika »\vomen’s cooperative
guilds» i England. Dessa organisationer, som från sin uppkomst
på 1880-talet alltjämt tilltagit i antal och betydelse och nu
omfatta omkr. 24,000 kvinnor, stå visserligen utanför de egentliga
konsumtionsföreningarna, men arbeta i närmaste samförstånd med
dessa, var och en på sin ort. De ha till närmaste uppgift att
sprida intresset för de kooperativa idéerna, att utföra
upplysnings-och agitationsarbete, tillföra konsumtionsföreningarna nya
medlemmar och göra dessa till intresserade kooperatörer, ej blott kunder i
den kooperativa affären. Vidare ha de hållit trogen vakt kring de
kooperativa principerna, bl. a. genom ett bestämt avståndstagande
från varje form av kreditsystem, de ha använt sitt inflytande till
att bannlysa »svettade» varor från de kooperativa affärerna, liksom
de uppmuntrat till användning av kooperativt tillverkade artiklar.
Sitt intresse för goda arbetsförhållanden ha de ådagalagt genom
att verka för tidigare stängning av de kooperativa affärerna och
andra åtgärder till de där anställda biträdenas bästa.
Men på samma gång, som de kooperativa gillena i England
tjänat kooperationens sak, ha de ock i hög grad tjänat kvinnorna
själva. De ha för dem varit en utmärkt skola, ej blott i allt som
rör kooperation, utan även i allmän medborgerlig bildning. En hel
del samhälleliga frågor, som särskilt ligga kvinnornas intressen
nära, ha upptagits till behandling inom »gillena», och sålunda ha
många kvinnor där fostrats till gagnande social verksamhet av
olika slag. Främst har man naturligtvis inom gillena kunnat finna
kvinnor med goda förutsättningar att direkt deltaga i ledningen av
de kooperativa företagen; och allt oftare börjar det också
förekomma, att en och annan kvinnlig styrelseledamot med männen
delar ansvaret för skötseln av en konsumtionsaffär.
Förebilden i England har i åtskilliga andra länder lett till
efterföljd. Sålunda har en gillesrörelse — om än i betydligt
ringare omfattning — uppstått bland kooperativt intresserade kvinnor
exempelvis i Skottland, Irland och Holland. Även i vårt land
existerar sedan någon tid en gillesrörelse, vilkens hastiga
utbredning bildar ett nytt moment i vår kooperativa historia. För de
ledande inom vår centrala kooperativa organisation, »Kooperativa
förbundet», har det länge stått klart, att värdefulla insatser i rörelsen
borde kunna göras av kvinnorna, och mycket arbete har nedlagts
på att vinna deras intresse för saken. Konsumtionsföreningarna
stå hos oss i regel öppna för kvinnor såväl som för män, men
mestadels utgöra de senare en högst överväldigande majoritet, och
mycket sällsynt är det, att kvinnor såsom styrelsemedlemmar hava
del i ledningen av dessa organisationer. i en del föreningar
motverkas kvinnornas medlemskap genom bestämmelsen att endast en
medlem av samma familj får tillhöra organisationen, men även da
sa ej är fallet, blir det oftast mannen, som där ensam repre-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
