Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
•507
hos en i sitt värv väl förfaren husmor. Och det kan nog
ifrågasättas, om inte de manliga ledarnes brist på kunskap i dessa stycken
ofta visat sig ödesdiger för konsumtionsaffärens framgång. Att
kvinnor äro mäktiga att även utan manlig hjälp framgångsrikt sköta
en kooperativ konsumtionsförening, det har i vårt land klart
ådagalagts genom den kooperativa sammanslutning av husmödrar i
Stockholm, som bär namnet »Svenska Hem» och som nu kan se tillbaka
på en treårig tillvaro. Av föreningens nyss utkomna årsberättelse
framgår, att den under denna tid tredubblat sitt medlemsantal, nu
över 1,300, utvidgat sin huvudaffär och upprättat 2 nya filialer samt
f. n. har en årlig omsättning av omkr. 300,000 kr. och en
nettovinst för sista året av över 21 % på rörelsekapitalet. Och denna
förening har dock haft att arbeta sig fram under osedvanligt svåra
förhållanden, i det den alltifrån första dagen av sin
affärsverksamhet varit utsatt för en med alla till buds stående medel fullföljd
bojkott från Stockholms Specerihandlareförening ocli dessutom har
att övervinna svårigheter med avseende på varudistributionen, som
ställa sig helt annorlunda i en storstad, där medlemmarna bo vitt
kringspridda, än i ett mindre samhälle. Hur strängt man inom
»Svenska Hem» lyckats fasthålla principen om kontantbetalning,
bevisas bäst därav, att man under dessa kristider, då så många
andra kooperativa företag hårt fått umgälla sina eftergifter åt
kreditsystemet, ej förlorat ett enda öre genom utebliven likvid för
rekvirerade varor.
Ha nu kvinnliga krafter här visat sig kompetenta att på egen
hand administrera ett så pass vidlyftigt och så pass krävande
kooperativt företag, så ligger ju den slutsatsen nära till hands, att
de kooperativt intresserade kvinnorna böra tagas i anspråk inom
själva konsumtionsföreningarna, ej utanför desamma. Och är det
dessutom så, att kvinnorna — såsom den engelska gillesrörelsen
tyckes visa — ägna sig särskilt väl att hålla sträng vakt kring
do kooperativa principerna, att utgöra »samvetet» inom den
kooperativa rörelsen, såsom man någon gång uttryckt det, så
föreligger — synes det mig — ett ytterligare skäl i samma riktning.
»Samvetet» utanför organisationen kan lätt bliva till omilt given
och misslynt mottagen kritik, som icke torde främja ett gott
samförstånd mellan manliga och kvinnliga kooperatörer, medan dess
vakna röst inom ledningen av det kooperativa företaget är en av
de viktigaste förutsättningarna för en lycklig utveckling.
Den unga gillesrörelsens hastiga utbredning i vårt land har
på ett slående sätt burit vittne om det intresse, med vilket kvinnor
omfatta de kooperativa idéerna; å andra sidan ha de
respektingivande praktiska resultat, som uppnåtts inom kvinnornas speciella
kooperativa företag, »Svenska Hem», givit vid handen, att de för
sådan slags verksamhet besitta en eminent duglighet. Det har
säkerligen varit nyttigt ocli måhända nödvändigt, att kvinnornas
användbarhet inom den kooperativa rörelsen på ett otvetydigt sätt
ådagalagts genom dessa separata kvinnoorganisationer. Det ovan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
