Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
•533
1898 beredde möjlighet till billiga lån för uppförande av
arbetarebostäder, böljade man bilda en mängd kooperativa
byggnadsföreningar för småfolk, de s. k. hundramansföreningarna. Dessa
föreningar ha haft många svårigheter att genomkämpa, men kunna
också tillgodoräkna sig en viss andel i bostadsfrågans lyckliga
utveckling. Av stor betydelse i detta hänseende blev det också, att
de köpenhamska och frederiksbergska spårvägarna, efter att hava
infört en enhetlig tariff inom sitt eget område, under åren 1899—
1902 övergingo från häst- till elektrisk drift, samt vidare, att
Köpenhamns kommun år 1901—02 inkorporerade med sig Valby,
Brönshöj och Sundbyerne, varigenom stadens areal förökades till
nära den tredubbla och de nyinkorporerade distrikten småningom
vunno en rad fördelar, som gjorde det möjligt för personer, som
hade sin verksamhet inne i Köpenhamn, att bo därute. Dessa
tilldragelser gynnade i hög grad en utveckling av bebyggandet, och
denna rörelse fick än starkare fart därigenom, att några nybildade
köpenhamnska banker, i stället för att hålla sig till sedvanlig
bankverksamhet, med mycken iver kastade sig på byggnadsspekulationer.
Under dessa förhållanden växte genom byggnadsverksamheten i
Köpenhamn bostadslägenheterna i vida hastigare takt än som kunde
motiveras av den icke lika hastigt växande befolkningen, och antalet
lediga bostadslägenheter befann sig i en mycket rask uppåtgång.
Följande siffror angiva antalet lediga bostadslägenheter i
Köpenhamns kommun under nedanstående år.
År Lediga bostäder
189 9............... 478
190 0............... 719
190 1.............. 2,282
190 2............... 3,499
190 3............... 5,749
190 4..............................7,926
190 5..............................9.232
190 6..............................9,327
190 7..............................9,265
190 8..............................8,205
Alla dessa omständigheter i förening framkallade nu
utomordentligt starka förskjutningar i den köpenhamnska befolkningens
fördelning. Redan sedan länge har i Köpenhamn, liksom i alla
andra storstäder, förekommit ett avtagande befolkningstal i den
inre staden, särskilt på grund av huvudgatornas övergång från
bostads- till affärskvarter. Men under åren 1901—06 har rörelsen
haft en något annan karaktär. Det är icke längre huvudgatorna,
utan sidogatorna i den inre staden och förstädernas inre kvarter,
som ännu huvudsakligen voro använda till bostadshus, vilka numera
drabbats av denna förändring. Då på grund av den livliga
byggnadsverksamheten så många nya och bättre inredda bostäder funnos
att tillgå i de yttre stadsdelarna, föredrogo många familjer helt
naturligt att lämna de trånga tvärgatorna i den inre staden med
deras ofta mindre väl inredda bostäder för att draga ut till en
friare omgivning. Härnedan lämnas några exempel bland många
på, huru invånareantalet i perioden 1901—06 har avtagit i några
fattigare köpenhamska gator.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
