Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
•534
Invånareantal
år 1901 år 1906
Adelgade ................................. 3,920 3,086
Borgergade ............................. 3,818 3,119
Saxogade ................................. 6.234 5.214
Oehlenschlägergade .................. 4’,»58 4,235
I motsats härtill ha flera folkrika gator nästan nybildats under
samma period, varpå nedanstående exempel må anföras:
Invånareantal
år 1901 år 1906
Ogirsgade.................................... 264 2,674
Marstalsgade .............................. 391 1,744
Gammel Kolhbrænderivæj............ 244 1,445
Nordre Fasanvej ........................ 944 2,369
Naturligtvis har den våldsamma byggnadsspekulation, som
bedrivits i Köpenhamn under byggnadsbankernas ägid haft ödesdigra
följder ur ekonomiskt och finansiellt hänseende, vilka varit en
viktig medverkande orsak till den finanskris, under vars tryck vi nu
lida och vilken troligen skall framkalla en reaktion med mycken
arbetslöshet och annat elände. Men å andra sidan får man icke
helt glömma, att den har gynnat den stora inflyttning, som har
försiggått från den inre stadens smala tvärgator till de yttre
stadsdelarna och till delvis större och bättre bostäder. Under en knapp
bostadsmarknad skulle denna utflyttning ha skett med vida större
svårighet, bland annat på grund av höga pris för de nybyggda
lägenheterna.
En egendondig inverkan har hela denna utveckling haft på
inneboendesystemets frekvens. Antalet inneboende har avtagit
högst betydligt, men samtidigt kan en stark stegring iakttagas i
antalet ensamma personer, boende i smålägenheter. Sammanhanget
är troligtvis detta, att många inneboende genom den stora
utflyttningen av småfamiljer, hos vilka de bott, ha mistat sin hemvist
ocli ha måst se sig om efter en annan, icke för avlägsen bostad.
Och då har det stora antalet lediga bostäder haft betydelse såsom
underlättande möjligheten av ett direkt hyresavtal med värdarna.
En jämförelse mellan bostadslägenheternas rumsantal i
Stockholm och Köpenhamn utfaller i hög grad till den sistnämnda
stadens fördel, men en sådan jämförelse måste alltid upptagas med
stor försiktighet på grund av de betydande lokala olikheterna.
Således finnas t. ex. skäl att antaga, att de stockholmska rummen
genomgående äro betydligt större än de köpenhamnska.1
1 I »Stockholms bostadsfråga» av I. H. Palme, sid. 17, upplyses, att
en undersökning av åtskilliga byggnader i Stockholm och i Köpenhamn
har givit det resultat, att om man dividerar antalet eldstäder i kök och
rum med byggnadernas ytstorlek, framkommer ett genomsnittligt
ytinnehåll av 310 kvadratfot för Stockholm mot endast 180 i Köpenhamn. Detta
resultat, beror dock delvis på de tjockare murstenarna och bredare
trapponia i Stockholm.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
