Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
•549
fick lånas upp mot inteckning och goda vänners borgen. Bl. a. ficks
ett manufakturlån på 20,000 kr. Här vid denna skola undervisas
de därtill förberedda och berättigade eleverna under en 3 månaders
oavbruten kurs. Man tänkte först, att den skulle behöva ökas till
6 månader, men ännu har det ej visat sig behövligt. Det är
otroligt vad det kan hinnas med mycket på denna korta tid. Men så
är man ju fri från allt sådant som räkning, skrivning m. m., som
skall vara lärt förut, och eleverna äro ju alla förståndiga män, med
god praktik och vetgiriga, så att de suga upp som svampar allt som
säges och läres dem, icke oreflekterat på hög, utan ständigt med
jämförelse på sin egen erfarenhet och i diskussion med andra, så
att det meddelade smältes och går in i hjärnan rätt snart. Under
tiden göres en mängd försök, provningar o. d. som eleverna få vara
med på. Dessa försök äro merendels beställda och avse att gagna
tegelindustrien eller tjäna någon enskild, därav namnet
»Försökstegelbruk». Vid andra tider drives bruket som vanligt tegelbruk
och tillverkar taktegel, rör och murtegel för avsalu. Detta är
nödvändigt för att skaffa inkomster på anläggningen. På senare åren
har erhållits statsanslag, 2,000 kronor om året, till hjälp för
skolan och försöksverksamheten.
Första kursen avslutades våren 1905. Den hade 10 elever.
Sedan har det varit en kurs varje år, senaste gången 12 elever.
Nästan- alla eleverna ha fått platser genast, och såväl
tegelbruks-ägarna och eleverna som den av Kungl. Maj:t tillförordnade
inspek-torn äro synnerligen belåtna med det hela. Som affär är ju
Försökstegelbruket ej något att rosa. Aktieägarna ha ej fått någon
utdelning, men de ha väl ej hoppats mycket på vinst. Första året
blev det förlust, men sedan har det gått ihop med litet jämkning
och statsanslagets hjälp.
Så är det ställt med utbildningen av arbetsbefäl för
tegelindustrien. Så ungefär tänker jag mig, att det skulle kunna
ordnas även inom verkstadsindustrien. Men vi skola icke tro, att det
går av sig själv eller att vi bara skola ropa på regeringen eller
andra myndigheter, att de skola göra en fackskola åt oss. Det är
nog både säkrast och bäst att ta saken i egen hand. Det hela
blir nog också mera lätthanterligt därigenom, icke allenast
förberedelserna och starten, utan även skötseln sedan, då det gäller att
ordna lärokurserna, välja lärare och anpassa skolan efter utvecklingen.
Låt oss visa icke allenast i ord utan i handling, att vi vilja ha en
verkmästareskola, och att vi veta hurudan vi vilja ha den. Sedan
kunna vi säga till allmänheten och till regeringen: »Här är den, se på
den, den duger, denna skola är av stor betydelse för
verkstadsindustrien, men den kostar pengar — så här mycket ha vi betalt. Men
skolan är också nyttig för hela landet, lika väl som andra skolor,
därför ha vi pretentioner på att även statskassan skall bidraga. Var
så god och ge oss så och så mycket. Ni må kontrollera huru
skolan skötes och hur pengarna användas, men vi förbehålla oss att
själva styra och ställa med den som oss bäst passar efter förhål-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
