Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
•551
mål för ögonen, att de icke behöva bindas med lag. Alltnog, det
vore skada, om vi skulle låta frågan om verkmästareskolan bero
på så många ovissa omständigheter, då den kan lösas oberoende
för sig. Det vore skada om vi skulle avstå från att tillverka
verkmästare och förmän därför, att vi inte kunna också tillverka
lärlingar. Om vi vilja göra mycket, måste vi börja med något. Låtom
oss därför börja med att tänka oss att det nu skall bli allvar, och
så söka få till stånd den föreslagna kommittén som ett slags
verkställande utskott. Skulle den av mig förut angivna tankegången
vara riktig, så vore det ej olämpligt om samma kommitté snart
nog började med att organisera den praktiska utbildningen. Det
ginge bra att börja med den. Den är nog så betydelsefull som
något annat. Stadgarna för den bleve ett slags lärlingslag i smått,
som under kommittén eller skolstyrelsen kunde göra mycket gott.
Vi kunde sedan, efter hand som utbildningen fortgick, komma till
lösningen av de övriga utbildningsproblemen. Under tiden kunde
vi hava tillvaratagit månget gott ämne, som annars gått förlorat,
hulpit fram mången lovande yngling, till gagn för icke allenast
honom, utan också för industrien. Självhjälp är god hjälp. Men
vi ha alla gott av att hjälpa varandra, och därför — låtom oss icke
vänta till morgondagen.
Man hör mycket ont om Amerikas storstäder. De erbjuda ett
hopande av folkslag i olika civilisationsstadier, till vilket världen
aldrig förr, ej ens under romarrikets dagar, sett maken. Att med
den mänskliga jättevåg, som årligen kastas in på Amerikas kuster,
måste följa mycken slagg, borde emellertid ej synas överraskande,
ej häller att största delen därav fastnar i städernas trånga kvarter,
och genom sitt inflytande bringar dessa i vanrykte. Oförklarligt är
än mindre att styrelsen, som är beroende av detta okunniga och
ouppfostrade konglomerats val och vilja, ej blir, vad den kunde
vara, en upplyst och homogen demokrati.
Det överraskande är däremot den relativa hastighet, varmed
Amerika assimilerar sina främmande tillsatser och trots allt håller
utvecklingens maskineri i jämn och stadig gång. Det är dock först
på de senaste årtiondena, som amerikaniseringsarbetet och den
medborgerliga uppfostran satts i ett oupphörligt mer fullkomnat
system. Näst skolan ingår den populära föreläsningsverksamheten
däruti som den viktigaste faktorn. Att Newyork ifråga om
densamma blivit hela världens föregångsstad är säkerligen till stor del
en följd av nödvändigheten att uppfostra »nya amerikanare».
Men den storartade föreläsningsorganisationen hade
omöjliggjorts, om ej den funnit en ledare, som både förstått skötandet av
Nils Fredrikson.
Folkbildningsarbete i Newyork.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
