Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
•652
det invecklade maskineriet och känt sin ställnings gränslösa ansvar.
B.t Henry M. Leipziger är en sådan man. När den på officiell
väg 1888 startade föreläsningsrörelsen efter två år var nära att
uppgivas såsom ett misslyckande, uppträdde d:r Leipziger inför
Newyorks skolöverstyrelse och anhöll, att anordnandet av
föreläs-ningarne måtte för ett år lämnas i hans hand. Det beviljades,
och bladet vände sig. Allt sedan har verksamheten varit en
oavbruten framgång. Sistlidet år hölls i Newyork 5,300 fria
föreläsningar, fördelade på 166 centra, och åhörarne uppgingo till
sammanlagt nära en och en kvarts miljon. Från den blygsamma början
med enstaka föreläsningar i några få skolbyggnader i stadens mäst
tätt bebodda delar, har denna verksamhet vuxit till en oumbärlig
institution i samhällslivet, ett sannskyldigt »universitet för folket».
Att ordna fem tusen föreläsningar, att utvälja talare, som ha
förmåga att fängsla en stor publik och att lämpa sig efter de
varierande vilkor som olika stadsdelar erbjuda, att uppehålla en hög
vetenskaplig standard, att göra föreläsningarne aktuella och dock fria
från partisinne — detta har ej varit någon lätt sak och för att lyckas
har krävts en stark centralisation. D:r Leipziger är i själva verket
företagets över allt ingripande diktator, så fullkomlig är den
bestäm-mandefrihet som lämnas honom av undervisningsdepartementet,
av vilket föreläsningsverksamheten alltjämt utgör en
underavdelning. Om hans framgång delvis förklaras av frånvaron av all
byråkratisk hämsko, så har den dock i ännu högre grad betingats av
hans äkta amerikanska förmåga att kunna leda folket efter dess
egna önskningar. De särskilda lokala behoven har studerats, de
olika föreläsarnes effektivitet iakttagits, förändringar ha gjorts, så
snart de krävts, centra ha flyttats, utvidgats, mångfaldigats o. s. v.
och överallt har samarbete etablerats med publiken samt med skolor
och föreningar i omgivningen.
År 1907 funnos, som nämnt, 166 föreläsningscentra i »större
Newyork». Lokalerna utgöras vanligen av skolbyggnader och
offentliga bibliotek, men även andra offentliga och privata
föreningssalar och ej sällan kyrkor lia utan kostnad upplåtits. På varje
plats hålles föreläsningar 1 à 2 gånger i veckan. På vissa håll har
föreläsningscentrat blivit traktens sociala medelpunkt och åhörarne
utgöras i stor utsträckning av samma personer år från år. Detta
är vad rörelsen ytterst eftersträvar, ty därmed erhålles ett
permanent förhållande mellan lärare och elever, och kultiverandet av en
sund allmän opinion möjliggöres. En del centra ha däremot blott
en tillfällig karaktär, särskilt är detta fallet med sådana, som
etableras i immigrantkvarterens mitt, och där föredrag hållas på
in-vandrarnes eget språk. Slutligen ha vi de centralt belägna
lokalerna, som draga sin publik från stadens alla delar och av alla
samhällsklasser, och där åhörarne pr afton uppgå till i genomsnitt
ett tusen. Nästan överallt där nya centra uppkommit, har det
skett på grund av befolkningens uttryckta önskan eller någon gång
på anmodan av ett socialt företag i trakten. Blott i enstaka fall
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
