Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
•559
bruksdepartementet 900 kronor samt i Arméförvaltningen,
Riksarkivet och Kungl. Biblioteket 1,000 kronor; och för en arbetstid
av omkring 5 timmar erhölls 1,500 kronor i Statistiska
Centralbyrån och 2,000 kronor i Justitiedepartementet.
Tog man å andra sidan arvodena till utgångspunkt, visade
det sig att för 1,000 kronor fordrades i Nedre Justitierevisionen
ingen bestämd arbetstid, i Justitiedepartementet en daglig
tjänstgöring av 2 timmar, i Arméförvaltningen av 3 timmar och i
Nationalmuseum av 3—4 timmar; 1,200 kronor betalade
Finansdepartementet för 2 timmars tjänstgöring, ett flertal ämbetsverk för 3
timmars och Styrelsen för Postsparbanken för 4 timmars; 1,500
kronor gav Arméförvaltningen för 5 timmars tjänstetid samt
Sjöförsvarsdepartementet och Medicinalstyrelsen för 2—3 timmars;
2,000 kronor erhöllos i Domänstyrelsen för 4 timmars och i
Justitiedepartementet för omkring 5 timmars tjänstgöring.
Föreningen ville i detta avseende införa bestämmelse om 3
timmars daglig tjänstgöringstid för alla extra tjänstemän, som
antagits till amanuenser; och avlöningen föreslogs lika för alla, dock
så, att de, som utan akademisk examen vid unga år antogos i
ämbetsverken, skulle ersättas efter en lägre skala.
Avlöningsförslaget gick därför ut därpå, att extra tjänstemän,
för vilka fordrades akademisk examen, skulle erhålla ett arvode av
1,500 kronor och övriga 1,200 kronor om året. Därjämte borde
för båda klasserna finnas tre ålderstillägg, utgående vardera med
200 kronor efter 2 års väl vitsordad tjänstgöring och i övrigt
under villkor motsvarande dem, som gällde för ordinarie
tjänstemäns ålderstillägg.
Vidare ville man införa rätt för de extra tjänstemännen att
årligen åtnjuta semester och rätt att vid inträffad sjukdom få
behålla en del av sitt arvode. Förhållandena härvidlag voro även
inom olika ämbetsverk högst växlande, men utrymmet medgiver
naturligen intet närmare ingående härpå. Slutligen strävade man
att införa fasta bestämmelser beträffande dessa tjänstemäns
förordnanden och berättigande att — såsom extra — få förena tjänster
och förordnanden.
Detta var, i korthet antytt, föreningens avlöningsprogram; och
föreningen hade glädjen att vid 1907 års Riksdag se det med vissa
modifikationer antaget.
Så har hittintills förloppet av den lönerörelse, som av De
extra ordinaries förening igångsattes, gestaltat sig. Men föreningens
huvuduppgift — extra-ordinarie-systemets avskaffande — är ännu
icke nådd. Den innefattar en lönerörelse av vida större omfång
än den nu skildrade. Men otvivelaktigt är, att även detta
föreningens mål skall vinnas, ty det innefattar en reform, som skall
komma icke blott tjänstemännen personligen, utan hela
statsförvaltningen och därigenom även staten och landet till godo. j^ht
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
