- Project Runeberg -  Social Tidskrift / 1908 /
562

(1901-1917)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

•562

troil, att de kanhända skulle visa sig betydelsefullare för Englands
framtid än mången storpolitisk tilldragelse, ty dessa båda lagar
skydda ungdomen, på vilken folkets framtid vilar.

Inalles ha hittills 19 engelska städer, bland dem Birmingham,
Bristol, Bradford, Manchester och Brighton beslutat att i dess fulla
utsträckning tillämpa »Hungry Childrens Charter». I Bradford i
Lancashire, som bekant Englands största industridistrikt, äro
anordningarna mest mönstergilla. Man har byggt fyra stora matsalar,
som utrustats med toilettrum, så att barnen kunna vänjas vid att
tvätta händerna före maten. Sedan få de ta plats vid de långa
borden, som beskrivas som mycket prydliga med vita dukar och
blommor, och erhålla kostnadsfritt ett gott och närande
middagsmål. I varje skola finns dessutom en särskild matsal, där de
burg-nare barnen kunna få middag till ett pris av 15 öre. För att
kunna genomföra denna bespisning i stor skala har staden anlagt
ett centralkök, som försetts med de yppersta tekniska hjälpmedel.
I stora termuskärl transporteras den färdiga maten medelst
stadens automobiler till de olika matsalama och skolorna.
Måltidernas sammansättning och tillredande stå under ständig
läkarekontroll; kökspersonalen är tack vare de många arbetssparande
maskinerna jämförelsevis fåtalig.

Den kommunala representationen för London, det s. k.
grevskapsrådet (County Council) har ej följt i de nämda storstädernas
spår, utan begagnat sig av den andra utväg, som lagen anvisat
samt överlämnat barnbespisningen åt filantropiska föreningar. Här
som överallt har det dock visat sig att denna frivilliga verksamhet
är otillräcklig, i synnerhet som i detta fall den enskilda
offervilligheten naturligtvis minskas, då lagen inrymmer möjlighet, att på
det allmännas bekostnad genomföra barnbespisningen. Då Londons
County Council i juli 1907 avböjde det senare alternativet och i
stället försökte med en insamling, blev resultatet också därefter:
i stället för erforderliga 15,000 pund inflöto blott 150pund! Trots
detta fiasko framhärdade L. C. C. i sitt beslut, fastän enligt officiell
statistik antalet undernärda barn i Londons folkskolor uppskattas
till minst 12,000. På privat väg bespisas av dessa ungefär hälften.
Sedan dess har den nuvarande ekonomiska krisen gått förhärjande
fram över Englands näringsliv, och i proportion till
arbetslöshetens fruktansvärda omfattning har naturligtvis antalet hungrande
bam stigit.

• »

*



Den allvarliga maning till det sociala samvetet: först bröd,
sedan skola, som utgick från England, skulle väcka genklang långt
utanför landets gränser. I Tyskland slog Helene Simon med sin
broschyr,1 Schule und Brot, det första stora slaget för kravet på
obligatorisk bambespisning i folkskolorna. Det är statens oawis-

1 Verlag von Leopold Voss, Hamburg und Leipzig 1907.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 20:49:17 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/soctids/1908/0570.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free