- Project Runeberg -  Social Tidskrift / 1908 /
11

(1901-1917)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

AVDELNING FÖR JORDREFORM

REDIGERAD AV
E. PALMSTIERNA.

Bönderna och jordreformsträvandet.

Är vår jord värdelös?

Det invändes mot jordvärdeskatten, att ute på Sveriges
bondby gd inte finnes något »naket» jord värde, eller att detta i alla
fall är så nära sammankommet med därå nedlagda förbättringar
genom arbete, att det icke kan åtskiljas.

Faktum är dock, att man ingenstädes i Sverige numera kan
fa jord för intet. Ingen bonde eller godsägare lämnar en bit av
sin gårds vildmark utan betalning, om den också ligger tiotals mil
från någon banad väg. Ja, mången jordägare säljer ej för något
pris ett stycke av sin överflödiga jord. Jorden är sålunda inte
värdelös. Det är nog sant, att det verkliga bruksvärdet inte är
så högt som handelsvärdet. Här spelar människornas själsliv en
stor och mången gång avgörande roll. Det är makt- ocli
härskarkänslan, samma känsla, vilken dikterar kungars ocli påvars
erövringslust, som också kan leva i en bondes själ och komma honom
att segt hålla fast vid sina yttersta besittningar, om de också blott
förorsaka honom besvär, och att hälst vilja utvidga sitt område.
’Men om också det nuvarande jordvärdet på landsbygden skulle
visa sig vara kanske lika mycket av psykisk som av rent materiell
natur, sa tyckes mig detta inte vara något skäl emot
jordvärdeskatten. De innersta motiven för besittningen må vara individens
ensak. När förvärvet går ut över allmänna värdekällor, som inte
kunna nyskapas eller av något annat ersättas, då må staten vara
i sin fulla rätt att utkräva sin tribut av det faktiska värdet.

Huru högt kan då det nakna jord värdet ute på Sveriges
landsbygd vara?

Något statistiskt material star mig icke till buds. Jag måste
därför nöja mig med några enstaka exempel, vilka dock icke fà
anses för undantag utan snarare för allmän regel.

För 10 år sedan köpte jag själv ett stycke obruten,
fullständigt skoglös mark en halv mil från bygden för 60 kronor pr hektar.
Detta ansågs mycket billigt, och jag tyckte så själv och har aldrig
ångrat köpet. Andra småbrukare i trakten ha köpt skövlad
skogsmark för ungefär samma pris. Detta må väl vara »naket»
jordvärde. Sedan dess har jordpriset ytterligare stegrats. Framme i
bygden är det mycket högre, när någon jord där händelsevis finnes

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 4 15:57:19 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/soctids/1908/0597.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free