Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
•12
till salu. Vid de jämtländska järnvägsstationerna och
industrisamhällena betalas obruten jord med 500 à 1,000 kronor pr kvadratrev
= 6,000 à 12,000 kr. pr hektar. Den jämtska egnahemsnämnden
fann sig nyligen föranlåten att avslå en ansökan om egnahemslån
ute på landet, emedan jorden skulle kosta 900 kronor pr
kvadratrev, och nämnden med rätta ansåg, att det bleve att hjälpa säljaren
i stället för köparen. En av nämndens ledamöter yttrade vid
detta tillfälle: »Jag har aldrig känt mig dragen till socialismen
förr, men det här är åtminstone ett talande skäl för att bli det.»
Uppe i norra Jämtland, 10 à 12 mil från järnvägen, ha för
inånga år sedan fattiga arbetare fått betala från 100 till 300 kronor
pr hektar obruten mark, och de ha ändå gjort det med glädje,
fastän de sedan fått svårt att reda sig med ränta och skatter på
en liten torva där inte blott byggnadsskog utan t. o. m. bränsle
fattats. Det är ju svårt att säga, vad som här är verkligt
bruksvärde eller prejeri, men jag kan inte förstå varför det skulle skiljas
därpå. Det är tillsammans taget det nakna jordvärdet i
verkligheten.
Då en större gård med hus och åker säljes, är nog priset
vanligtvis lägre. Då kan det nog hända, att knappt mer än husen
och odlingskostnaden betalas, ja, är hemmanet rikt på skog, sa
betitlas ofta nog inte ens skogens värde. Men detta beror pa
särskilda förhållanden, såsom att den myckna överloppsjorden saknar
bruksvärde för köparen, att det ännu vanliga extensiva bruket ger
en liten avkastning, att ett sådant henunan har färre spekulanter,
emedan obemedlade arbetare sällan ha kredit, att både säljare ocli
köpare saknat förmåga att riktigt värdera det m. m.
Akerbruksjorden har nog redan ett ganska avsevärt naturligt
värde som grundval för odlingen, och ju mer kommunikationerna
utvecklas, jordbrukets teknik blir fullkomligare och folkmängden
ökas, desto högre blir detta värde.
Jag tror dock inte att jordbruket i vår tid tål mycket högre
skatter än det redan har. Jordvärdeskatten bör alltså inte bli en
tilläggsskatt, som kunde ruinera de nuvarande innehavame av
jorden, utan bör det bli en omläggning av fastighetsskatten sà, att
vad som lägges på jorden lyftes från jordbruket. Därigenom skall
jorden .frigöras, fliten uppmuntras, lantbefolkningen ökas, ocli staten
få allt större intäkter genom samhällets utveckling och jordvärdets
stegring.
På ett sådant program borde vi kunna fa alla verkliga bönder
med. Det skulle då vara jobbarne, som skulle lida den orättvisa,
varom det talats. För dem kunde det nog inte bli annat än en
tilläggsskatt. Men denna beskattning av deras affärsvinst vore i
grunden ingen orättvisa. Och att med ens indraga hela jordräntan
till staten är ju inte tänkbart. De finge nog tid att anpassa sig
efter de nya förhållandena. För övrigt är det kanhända så gott
att inte tala så mycket om orättvisor, då det gäller beskattningen.
Kättfärdighetsidealet hägrar ännu långt borta. Samhällsmaskineriet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
