Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
•24
privatmonopolet.» Därför förordades bestämd koncessionstid och
anläggningarnes hemfallande åt staten vid dess slut. Saken
hän-sköts till Ingeniör- och Arkitektföreningen, som sammankallades
till extra sammanträde. Denna tekniskt fackbildade församling
anslöt sig 1897 till lantdagens uttalande och fastslog så låg
minimi-koncessionstid som 40 år och uttalade sig för koncessionens
upphörande om den ej nyttjades inom viss tid. Ja, man gick längre
än lantdagen och föreslog inlösningsrätt för staten efter 15 år.
Det fåtal vatten, som bevisas tillhöra enskilda, berördes ej.
Lantbruksministeriet har sedan slagit in p& denna väg och
beviljar koncession på 50—60 år med förbehåll för staten att efter
viss tid få övertaga anläggningen. Som även kraftförbrukning från
enskildas vatten i regel får underkastas koncession, har man
därmed nalkats lösningen av vattenkraftsproblemet i detta land.
Samma reformrörelse som i Schweiz har också yppat sig i
Frankrike och går ut på statsmonopol. Den nya lagen av 1898
anses redan föråldrad. På grund av denna opinion fick ingeniör
René Tavernier i uppdrag att göra en undersökning, vars resultat
väsentligen återfinnes i 1900 års lagförslag.
Där upphäves den äldre bestämmelsen om skillnad mellan
offentliga och privata vattendrag, som betingas af flodens
segelbarhet och man föreslår att alla vattenverk, som skola utnyttja mer
än 100 hkr. böra koncessioneras, men å sin sida erhålla
expropriationsrätt till mark för sina byggnader och ledningar. Förslaget har
stött på starkt motstånd. Ännu anser man det vara för radikalt,
|jämf. jordreformföreningens program).
Slutligen har Emile Chautemps 1906 föreslagit exportförbud
av elektrisk energi, som i Schweiz.
Av utomordentligt intresse för oss är 1907 års norska
vattenfallproposition, vartill vi få tillfälle återkomma senare.
Nu säger man kanske, »detta är något, som ej kommer oss
vid». Dessa länders rättssystem är så fullständigt olikt vårt, där
vattenrätten huvudsakligen vilar på den gamla regeln: »den äger
vatten, som strand äger». Man förbiser då, att vår vattenrätt,
liksom all annan äganderättslagstiftning, måste följa samhällslivets
utveckling och inser ej den utomordentliga betydelse olika länders
näringslagstiftning har för deras inbördes ekonomiska tävlan.
Erbjuder ett socialt vattenrättsystem, som i de ovannämnda länderna,
alldeles påtagliga fördelar framför vårt individuella, gäller det för
oss att så småningom skaffa oss deras rättsliga utrustning. Det
är det jordreformrörelsen åsyftar.
Redan nu märka vi att förhållandena hos oss gå i en ödesdiger
riktning. Strandägarespekulationen fördyrar varenda hästkraft, som
skulle bidraga att göra oss oberoende av kraftimport utifrån och
genom sin billighet höja vår konkurrensförmåga. Stora kraftföretag
börja växa oss över huvudet. Som exempel vill jag nämna
Hem-sjöbolaget med sina båda dotterbolag Ryd och Djupafors som
nu behärskar större delen av kraftmängden i sydöstra Sverige, av-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
