Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
321
Förbättringsavgift.
Ett norskt lagförslag.
I februarinumret lämnade d:r Brisman en kortfattad framställning
* av Kristiania-borgmästaren Berners förslag om jordvärde- och
värdestegringsskatt, som utarbetats på uppdrag av norska
finansdepartementet. Saken har tillvunnit sig livlig uppmärksamhet och innan
någon kungl, proposition hunnit framläggas i ärendet har
budgetskommittén med nuvarande statsrådet J. Castberg som ordförande gjort
en framställning till odelstinget, som är av mycket stort intresse.
Däri framhålles att statens verksamhetsområde ständigt vidgas
och flera krav ställas för varje år på dess initiativförmåga. Det
blir därför av den största betydelse att finna sådana skatteobjekt,
som ej ytterligare tynga medborgarnas dagliga arbete. Det är denna
tankegång, som lett till förslagen att upptaga särskilda
värdestegringsskatter och förbättringsavgifter.
Att låta den av statens egna företag framkallade
jordvärdestegringen helt och hållet tillfalla jordägarna, medan övriga
skattdragande gemensamt bekosta företagets utförande anses föga rationellt.
I synnerhet vid järnvägsanläggningar bör staten ha rätt upptaga en
särskild förbättringsavgift. Kommittén anser det emellertid ej vara
skäl att begränsa avgiftens storlek på sådant sätt, att den upphör,
när utgifterna för företaget blivit betäckta. Äro fördelarna av
detsamma så stora, att de överskrida anläggningskostnaderna, bör
avgiften fortfarande utgå och bidraga till förminskning av
inkomstskattebördan.
Några av förslagets märkligare paragrafer återgivas här nedan.
§ 1. Naar der ved anlæg, indretninger eller foranstaltninger, som
bekostes eller iverksættes enten av staten alene eller av staten i förening
med andre retspersoner, eller av privat retsperson i kraft av særegen
statstillatelse, bevirkes en økning av grundværdien av fast eiendom i
pri-vateie, skal der av denne værdiøkning svares en avgift, hvis størrelse og
anvendelse fastsættes av stortinget.
§ 3. Avgiften paalægges kun forsaavidt værdiøkningen er mere end
fem hundrededele av eiendommens tidligere grundværdi og derhos utgjør
mindst kr. 1,000. Har flere eiendomme inden kommunen samme eier,
an-sees de överför denne bestemmelse som en eiendom.
§ 4. Hvilke eiendomme der tilføres en avgiftspligtig grundværdiøkning,
og hvor stor denne er, avgjøres av et skjøn paa 3 månd. Av disse
opnæv-nes 1 av kongen, og i byeme de to andre av bystyret, paa landet en av
amtsutvalget og en av herredsstyret. Den av kongen opnævnte skal have
de for dommere foreskrevne egenskaper. Han tjenestgjør som skjønnets
formand. De øvrige skjønsmealemmer maa ikke eie fast eiendom inden
vedkommende kominune. De av herreds- eller bystyret valgte skjønsmænd
forretter kun inden vedkommende herreds eller bys grænser og den av
amtsutvalget opnævnte kun inden vedkommende amts grænser.
For ugildhet gjælder det samme som for dommere.
§ 5. Skjønnet tilstevnes av finansdepartementet, saasnart
foranstalt-ningen er utført eller anlægget er færdigt til at tages i bruk. Efter 5 aars
forløp avholdes nyt skjøn. Ved hvert følgende 5:te aar avholdes nyt skjøn,
forsaavidt nogen grundeier for finansdepartementet fremsættev begjæring
derom for sin eienaoms vedkommende eller finansdepartementet selv Ander
at saa bør ske for alle eller nogle eiendomme.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
