Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
36
§ 7. Skjnnnet er berettiget til av enhver grundeier at faa alle
oplysninger han uten særlige utgifter for sig kan give om den specielle
eien-doms forhold. Likesaa er alle embeds- og bestillingsmænd og offentlige
institutioner pligtig|’ at give de oplysninger, som kan tjene skjonnet til
veiledning. 1- inder skjønnet det paakrævet, kan dou inhcntc utredninger
og oplysninger hos sagyndige.
§ 8. Ved fastsættelsen av vierdierne skal skjønnet gaa ut fra den
avkastning, ethvert grundstykke beregnes at. burde give ved en til grundens
beliggenhet og beskaffenhet svarende hensigtsmæssig utnyttelsesmaate.
Derhos skal alle øvrige almene økonomiske forhold tages i betragtning.
Der opføres særskilt, hvor stor værdi eiendommen vilde have havt om
anlægget eller foraiistaltiiingen ikke var kommen til utførelse, ok hvor
stor værdien er. efteråt de bercgnelige økonomiske følger av anlægget
eller foranstaltningen er indtraadt. Forskjellen mellem disse værdier er
den grundværdiøkning, hvorav der skal svaros avgift.
Som bekant väckte borgmästare J. Pettersson en motion i
likartat syfte vid förra årets riksdag i Andra kammaren. Den vann
ej då kammarens bifall, men hänsyn till densamma få vi hoppas
kommer att tagas vid pågående utredning om värdestegringsskatt.
NOTISER.
Den kungl. proposHionett om jordrärdetaxering i Skotland
(Land Vallies Scotland Bill) vann don 25 mars även överhusets bifall uti
andra läsningen.
Den tyska jord reformrörelsen har årsmöte i Stuttgart den 20 april.
Därvid komma bl. a. prof. A. Wagner att tala över införandet av en statlig
värdestegringsskatt och ing. d:r Fuchs om vattenfallsfrågan, som synes bli
alltmer aktuell inom rörelsen.
Vattenfallsfrågan i liayem. Nordtysklands industri har vunnit sitt
snabba uppsving till väsontlig del tack vare don stora förekomsten av
»svarta» kol. I Sydtyskland äro kolgruvorna däremot mer sällsynta.
Ober-bayerns och Oberpfalz ha några få, men de äro av ringa betydelse för industrin.
Bayerns fabriker äro hänvisade till import av kol från Böhmen och
Ruhrdistriktet. Till följd av de höga fraktkostnaderna bli de industriella
produktionsbetingelserna sämre i Bayern än i Sachsen och Rhen-Pfalz,
varför näringslivet ej kunnat utveckla sig lika snabbt där.
Annorlunda ställa sig förhållandena sodan den moderna elektrotekniken
möjliggjort vattenfallens utnyttjande. Bayern torde — enligt v. Miller —
ha 1,900.000 natiirliästkraftcr och med deras tagande i bruk kan landet
motse en utomordentligt hastig industriell uppblomstring. Frågan är
emellertid vem som skall övertaga kraftdistributionen. En förening av
strandägare har bildats, som genom pressen företräder sina intressen, men
jord-refonnidéema ha också trängt igenom. En livlig verksamhet har böljat
avseende att lägga vattenkraften under statsmonopol. Strandägareintresset
står emot jordreformrörelsen, som liär får väsentligt stöd av industriidkare,
som frukta vattenkraftens monopolisering av enskilda.
Regeringen kunde ej länge stå oberörd av spörsmålet utan tillsatte en
kommitté år 1904. Med anledning av dess arbete och den i förra numret
omnämnda 1900 års lag i Wurtemberg, framlade regeringen ett lagförslag
inför lantdagen, som i flera avseenden innebär stora reformer uti den äldre
lagen av år 1852. Förslaget vann helt nyligen lantdagens bifall. Medan
koncessionerna förut meddelats gratis, emedan de offentliga vattendragen
uppfattats som res publicæ erhållas de nu endast på bestämd tid och mot
viss avgift, enär vattnen i stället förklarats vara stateegendom. Senare har
regeringen tillsatt en särskild kommitté för att framlägga förslag om sättet
för statens tillgodogörande av sin vattenkraft.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
