Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
AVDELNING FÖR JORDREFORM
REDIGERAD AV
E. PALMSTIERNA.
Norska jordreformförslag.
De båda sista årens partistrider i Norge ha till stor del rört sig
kring frågan om naturtillgångarnas nationella förvaltning. Den
nya regeringen (Knudsens) har även uttalat att den förnämsta
skiljelinjen mellan dess och den förra samlingsregeringens politik
berör koncessionsfrågan. Reformsträvandenas främste man på detta
område får J. Castberg anses vara. Hans åskådning har utpräglad
statssocialistisk färg och i sin allmänna strävan har han nära
anslutit sig till den nya jordreformrörelsen.
Det är för oss af mycket stort intresse att följa utvecklingens
gång och jag vill i all korthet belysa de grundtankar, som på sista
tiden gjort sig gällande i lagstiftningen.
Genom lagen av den 7 april 1906 bestämdes att äganderätt
eller brukningsrätt till vattenfallen i landet t. v. ej finge för’
värvas av utländningar eller av associationer, vilkas medlemmar
ej voro personligt ansvariga, utan kungl. maj:t tillstånd. Denna
lag avlöstes i juni 1906 av en annan, som även omfattade gruvor
och skogar och som innehöll samma bestämmelser även för dem,
men med det tillägg att styrelsen skulle ha sitt säte i Norge.
Lagarna voro emellertid av mera tillfälligt slag och man ställde i
utsikt en omfattande utredning av hela spörsmålet och nya
lagförslag, som för lång tid skulle normera de ömtåliga rättsförhållanden,
som här berördes.
I september 1906 tillsattes även en kommitté, som på ett år
nedlagt ett omfattande och allsidigt arbete, som i det följande
anföres. Bl. a. återfinnes i dess betänkande en mycket givande
översikt av den moderna lagstiftningens ståndpunkt till dessa frågor
i olika länder och den utvecklingstendens, som gör sig gällande.
Kommittén behandlar först vattenfallsfrågan och framhåller
den utomordentliga betydelse detta spörsmål fått sedan nutidens
kraftteknik möjliggjort vattenfallens fullständiga utnyttjande och
underlättat kraftdistributionen. Endast i Glommen, Laagen,
Dram-menselven och Skiensvasdraget liar man beräknat en tillgång av
1,200,000 eff. hkr och kanaldirektören anslog kraftmängden i hela
landet nov. 1906 till minst 3 mill. eff. hkr om anläggningar på
fr. o. m. 3,000 hkr medräknas. Av dessa skulle då 250,000 redan
vara utnyttjade.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
