Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
40
Mot trustbildning och flera vattenfalls samlande på en hand
har man föreslagit vissa åtgärder. Det heter sålunda i § 2: »Er
det et selskab, der søger koncession, eller til hvem koncessionen
skal överdrages, kan der endvidere sættes betingelser sigtende til
at forhindre at en majoritet af selskabets poster eller aktier
kommer til att tilhøre nogen, der eier eller binger andet vandfald her
i riget, eller som sidder inde med aktiemajoriteten i noget andet
selskab, der eier eller bruger vandfald her i riget.» Och § 5:
»Anvendes vandkraften til produktion af elektrisk energi maa
kon-cessionæren icke uden samtycke fra vedkommende
regjeringsde-partement indgaa i nogen förening til kunstig forhøielse af
pri-serne paa energi her i riget. Heller ikke maa energi fra nogen del
avgives til udlandet uden departementets tilladelse. Koncessionæren
kan endvidere tilpligtes at avgive intil 5 % af energin til den
kom-mune, hvor anlægget er beliggende efter en af departementet fast-
sat maximalpris .......... ligesom staten kan forbeholdes ret til at
erholde andre 5 % af energin til samme pris.»
För att hindra spekulation och framtvinga vattenkraftens fulla
tillgodogörande föreslår kommittén frister om resp. 5 och 10 år för
anläggningarnas färdigbyggande samt uppehåll under driften.
Den förra regeringen anslöt sig nästan helt och hållet till
»Koncessionskommitténs» uppfattning och med smärre ändringar
upptogs dess förslag i den kungl. prop. som den 15 febr. i år
avläts till Stortinget.
Något senare framlade regeringen ännu ett jordreformförslag
av vittgående betydelse. Det gäller tillerkännande av
expropriationsrätt åt kommunerna i och för förvärv av skogsarealer.
Ar 1904 beslöt den svenska riksdagen en skrivelse till kungl.
inaj:t med begäran om en lagstiftning, varigenom kommuner och
korporationer m. fl. skulle kunna bilda, bibehålla och utvidga
gemensamhetsskogar och 1907 års riksdag beslöt i en skrivelse
bildandet av allmänningar för landstingsområdet med användning
av skogsvårdsavgiften. Vid årets riksdag har hr Lindhagen i sin
motion n:r 201 hemställt, att riksdagen ville hos kungl. maj:t anhålla
om framläggande för riksdagen av förslag till lag i syfte, att
kalmarker och annan ödelagd skogsbördig mark må kunna genom
expropriation med äganderätt förvärvas åt det allmänna.
Lagutskottet avstyrkte motionen som även avslogs och framhåller »det
enligt dess uppfattning expropriationsrätten är en rätt för
undantagsfall.» Under sådana förhållanden är det av intresse belysa den
uppfattning, som gjort sig gällande hos en regering i vårt grannland,
som nu stupat på en i radikalare riktning frambrytande
stortingsfraktion.
Liksom hos oss har det på senare tid visat sig en tendens i Norge
att samla stora skogsarealer på några få trävarubolags händer.
Denna monopolisering av skogsmarken har medfört betänkliga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
