Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
AVDELNING FÖR JORDREFORM
REDIGERAD AV
E. PALMSTIERNA.
Koncessionssystem eller fri
inmutningsrätt?
Inom bergslagstiftningens område ser det flerstädes ut som om
’ skilda partiriktningar skulle kunna enas i vittgående jordreformer.
Närliggande exempel från värt eget land liksom från Preussen och
Norge tala härför. Vid årets riksdag har emellertid lagutskottet
med sin nye ordf. herr Trygger på det bestämdaste avvisat herr
Lindhagens motion om inmutningsrättens upphävande. Motionären
hemställde »att riksdagen hos Kungl. Maj:t ville anhålla om
framläggande för riksdagen af förslag till ny gruvlagstiftning i syfte att
inmutningsrätten upphäves samt nya fyndigheter av nu inmutbara
mineralier i stället skola bearbetas av staten eller ock av enskilde
efter erhållen statskoncession». Härmed har spörsmålet om
koncessionssystemets införande i vårt land blivit aktuellt och man får
antaga att det röner annan behandling av de riksdagar, som följa
på rösträttsreformens tillämpning. Det kan därför vara av
betydelse att en kortfattad överblick lämnas över de nu förhärskande
rättssystemen och den utvecklingstendens, som yppar sig.
Rent schematiskt sett skulle man kunna sammanföra systemen
i tre olika grupper, särskiljande fransk, engelsk och tysk
gruvlagstiftning.
I de anglosachsiska länderna — England och Amerika — råder
ott typiskt jordägaresystem. Malmen, metallerna och de flesta mineralen
anses tillhöra den jord, vars yta döljer • dem. Jordägaren har
rätt till alla dessa tillgångar utom silver och guld, som tillhöra
kronan. Den rättshistoriska undersökningen har visat, att en
längre utvecklingsrörelse pådriven av den politiska
maktställningen inom landet fört dithän. Jordäganderätten skulle, teoretiskt
sett, pyramidaliskt sträcka sig till jordens medelpunkt.
Enligt fransk rätt äro även de värdeföremål, som döljas under
markytan, jordägarens, men med de begränsningar, som statens
lagstiftning uppdragit. Man finner här ett bergsregale, som väl
fysio-kraterna sökt utplåna, men som ännu bestämmer lagstiftningens
karaktär. Visserligen har staten ej tillerkänt sig en absolut
äganderätt, men den bestämmer vem som skall få bryta malmtillgångarna.
Någon företrädesrätt lämnas ej åt upphittaren utan åt den som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
