Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
59
knappt 13 mill. dollars. Pr kapita hade det sålunda minskats med mer
än hälften sedan 1893. Det är dock antagligt att en väsentlig
undertaxering ägt rum under dessa år av hänsyn till marknaden.
1904 närmar folkmängden sig 40 tusen, men det upptaxerade
jordvärdet är ej ens upptaget till samma belopp som 1893. Detta sker först
1905. Men från och med nu stiger det med stor hastighet tillika med
folkmängden, som 1907 uppvisar en siffra av goda 60 tusen medan jordvärdet
är upptaget till nära 42 mill. Byggnadsvärdet är nu upptaget till något
mer än 20 mill. dollars. Fastän detta ännu är knappt hälften av det
samlade tomtvärdet, så är dock byggnadsvärdet i proportion till hela
fastighetsvärdet högre nu än någonsin förr. Hur väldigt jordvärdena än stegrats
under de senaste åren, så synes tillväxten ändå vara mera grundad och
mindre halsbrytande än på 90-talet. Ehuru vi ånyo, tack vare den universiella
jordspekulationen, befinna oss i en period av kommersiell stagnation, finnes
dock ingen fara för stark värdeminskning i Vancouvers tomtvärden.
Jordägarna hålla, trots den dåliga marknaden, priserna uppe och den fortsatta
invandringen torde inom kort lämna fast grund för de nuvarande artificiellt
uppskruvade värdena och möjliggöra ytterligare stegring.
Det taxerade jordvärdet är f. n. omkring 700 dollars pr capita; men
detta är intet korrekt uttryck för jordens nuvarande marknadsvärde, som
är vida högre. Enligt vad jag genom samtal med flera av stadens »real
estatemen» kunde utröna representerar taxeringsvärdet föga mer än 2/.i av
marknadsvärdet. Ett par mäklare gjorde till och med gällande att
taxeringsvärdet utgjorde endast en tredjedel av det verkliga värdet.
Taxeringsmännen niedgåvo också att de vid taxeringen fäste ringa avseende
vid försäljningarna, som enligt deras uppfattning gåvo föga ledning.
Hade taxeringen varit fullt tillfredsställande, kunde Vancouver
berömma sig av att ha tagit ett betydligt steg i riktning av en rationell
jordvärderefonn. Stadens skatteväsende är nämligen mycket avanserat.
Bortsett från spriträttighets- och vattenavgiftema finnas inga andra skatter
än dem, som bäras av fastighetsägarna». »Betterment tax»-principen
till-lämpas för bestridandet av utgifterna vid gatuanläggningar och reparation
av gatorna. Även kloakledningarna bekostas på detta sätt, likaså gatornas
bevattning under de heta sommardagarna. Härutöver förekommer sedan
endast den allmänna fastighetsskatten, som sedan 1895 fritagit 50 ü/o av
byggnadsvärdet från skatt. För ett par år sedan har ytterligare 25 %
av-byggnadsvärdet lämnats skattefritt. Skatten utgår numera med 20 pro
mille eller 2 %, en avgift som alltså väsentligen faller på jordvärdena.
I denna vittgående koncentrering av den kommunala beskattningen å
jordvärdena få vi antagligen söka grundorsaken till att Vancouver trots sin
ungdom är bättre bebyggd än någon annan västamerikansk stad. Hade
taxeringsmyndigheterna varit angelägna om att låta taxeringsvärdet ge
uttryck för hela fastighetsvärdet, så skulle resultatet bli ännu bättre.
Befolkningen i Vancouver synes också utan att äga kännedom om georgeism
och Single Tax vara fullt på det klara med fördelarna av att frita
byggnaderna från skatt. Alla de fastighetsmäklare jag talade med, uttryckte sin
tillfredsställelse över den högre beskattningen av jordvärdet. Detta
uppmuntrar folk till att bebygga marken, framhöll man; staden får ett bättre
utseende och bostadsförhållandena bli mera tillfredsställande. Man
uttalade också förhoppningen att byggnaderna med tiden skulle bli alldeles
skattefria. När det sker har inan i det kommunala livet praktiskt talat
realiserat Single Taxprincipen. Jag blev tyvärr ej i tillfälle att utröna
vad som föranlett Vancouver att slå in på denna framsynta kurs. Det
finnes ingen single-taxrörelse värd att tala om, ingen georgeistisk förening
och ej häller någon dylik propaganda. Det ser ut som om vanligt sunt
förstånd, oberört av teorier, lett Vancouvers styrelse i sitt skattepolitiska
framstegsarbete. Men de georgeistiska principerna ha ju också mycket
litet med dunkla, långsökta spekulationer att göra. De ge endast uttryck
för de primära kraven på ett sunt samhällsliv och endast traditionella
fördomar eller privatekonomiska intressen kan förneka deras rättvisa och
sociala sundhet. Johan Hansson.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
