Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
73
skogarnas oerhörda, för varje år växande värde, sålde dem till
sågverksbolagen. Därvid följde inägojorden med, och liksom för
att riktigt sätta kronan på verket undanryckte man samtidigt all
odlingsbar mark från hugade odlare. Ett i sanning svart blad i
Sveriges agrarhistoria.
Nu kastar den odlingsvillige trånande blickar på denna jord,
som kanhända för mer än en mansålder är undandragen alla
möjligheter till kultivering, både till följd av bolagens lätt förklarliga
obenägenhet för att släppa från sig den skogsdugliga mark de en
gång förvärvat, och på grund av de rent av oöverstigliga hinder
de i bolagsfastigheterna intecknade stora liypotekslånen erbjuda.
Då, vad beträffar jordbruket, stordrift under vissa förhållanden
kan ha sina fördelar, är bildningen av stora jordegendomar i och
för sig ingenting att beklaga. Men de stora godsens ägare betala
icke sådana löner till sina arbetare, att dessa kunna i ekonomiskt
och socialt hänseende höja sig till samma nivå som arbetare inom
andra yrken, och i denna omständighet ha vi att söka en av
latifundiebildningens stora faror.
Jordbruksarbetaren, som är bondens efterträdare å de till ett
herregods sammanslagna smärre jordlotterna, är utan kommunalt
ocli politiskt inflytande och saknar som följd därav sociala intressen.
Genom organisation kan han visserligen förbättra sin ställning och
pressa upp arbetslönen. Nu klagar man som bekant land och rike
runt att jordbruket redan under nuvarande förhållanden är allt för
mycket betungat av utgifter. Med förhöjda arbetslöner skulle det
då falla sig ännu svårare för de stora, av lejd arbetskraft beroende
egendomarna att få debet och kredit att gå ihop, och som en given
följd därav skulle förr eller senare latifundiebruket omöjliggöras
och egendomarnas uppdelning i småbruk bli en tvingande
nödvändighet. Vi skulle då gå miste om de fördelar förekomsten av
större och mindre egendomar om varandra otvivelaktigt för med sig.
Arbetarnas genomförda och berättigade lönekrav kunde dock
icke vid en sådan eventualitet rättvisligen tillmätas skulden
härtill, och lika litet kunde man utan att frångå den oomkullkastliga
lagen om orsak och verkan med anspråk på vederhäftighet skjuta
skulden på rådande arbetsförhållanden i en tid, då man liar att
tillgå en högt uppdriven jordbrukstekniks alla hjälpmedel. Om vi
skulle bortse från möjligheten av att brukningsmetoden kan ha
någon inverkan, och om vi i stället antaga att en egendoms
jordvärde pius en genom konstlade medel, rådande konjunkturer eller
dylikt åstadkommen prisstegring drages från inköpssumman, och
att den årliga amorteringen jämte en del av räntan på motsvarande
belopp lägges till arbetarnas löner — vad blir resultatet? —
Stordriftens fördelar för egendomsherren utan åtföljande nackdelar för
arbetarna! De senare lyftade ur fattigdom, den förre tryggad mot
möjligheten av att bliva fockad från sin egendom, som kanhända
under ogynnsamma förhållanden överintecknas, varefter av den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
