- Project Runeberg -  Social Tidskrift / 1908 /
74

(1901-1917)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

74

beprisade äganderätten återstår huvudsakligast nöjet att betala
räntor och amorteringar.

Äganderätten är illusorisk i ett land, där huvudparten av jorden
är belånad. Belysande för sanningen av detta påstående äro de
fall, där egendomar försäljas exekutivt.

Hindrande odlingsvilliga att grunda nya självständiga
jord-brukareliem, befrämjande latifundiebildningen och därigenom
skapande fattiga arrendatorer å Norrlands bolagshemman och än
fattigare arbetare å storgodsen söder om Dalälven är den privata
äganderätten till jorden ett hinder för nationens sunda utveckling.

Gustaf Johanson.

Kunna vi motse fortgående
värdestegring av Sveriges skogsmark?

Hela det svenska näringslivet är på det intimaste sätt
sammanhängande med landets skogstillgång. Så har det varit, och
såvitt man kan förutse synes det så skola förbliva. Speciellt under de
senast gångna femtio åren med deras oväntat rika utveckling av
Sveriges allmänna välstånå ha skogarne alltmer anlitats såsom en
rikedomskälla för landet. I närvarande stund är vårt ekonomiska
välstånd oupplösligen förknippat med våra skogar. Minst en halv
miljon av allt Sveriges folk skulle stå fullständigt på bar backe, om
våra skogstillgångar plötsligt toge slut. Om vi ej omedelbart
inskränkte alla våra behov till den fattiges anspråkslösa pretentioner,
skulle vi inom kort ha förlorat vårt guldförråd ocli vår goda
kredit. I sista hand är ju det förtroende Sverige åtnjuter i utlandet
till en väsentlig del beroende på värdet av landets naturtillgångar.

Som bekant har värdet av den skogbärande marken i Sverige
under de senaste femtio åren stigit till en höjd, som den närmast
föregående generationen aldrig vågade drömma om. Denna
storartade värdeökning har givetvis haft till orsak ett över allt i
världen växande behov av skogsprodukter och en av detta behov
stimulerad, alltjämt mera utvecklad industri inom vårt eget land. En
följd av samma värdeökning har blivit en ny social situation, eller
rättare en komplikation av den allmänna sociala utveckling, vars
ledande in på rätta banor är den nationella politikens mest
trängande uppgift i denna stund. Nu har man velat göra gällande,
att den svenska skogshanteringen skulle ha sett sina bästa dagar,
att de svenska skogarna skulle ha nått sina högsta värden. Dessa
påståenden har man velat bevisa därmed, att en ökad avverkning
ej är möjlig utan ett hastigt avtagande av skogskapitalet och även
därmed att timret redan nu betingar så högt pris, att dess
försåg-ning nätt och jämt är lönande. Om ej flertalet av sågverken vore

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 4 15:57:19 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/soctids/1908/0660.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free