Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
75
anlagda under den gamla goda tiden och således redan amorterade,
skulle kanske de flesta bland dem ej alls kunna fortsätta sin rörelse
med nu gällande timmerpriser. Allt detta är odisputabelt sant, och
om man därav tar sig anledning sluta, att den svenska
sågverksindustrien sett sina bästa dagar, då tar man säkerligen icke fel.
Men sågverksindustrien är dock icke detsamma som
skogshanteringen, om än den förra under den närmast gångna tiden varit en
viktig förutsättning för och mätare av den senare.
Hittills har skogshanteringen varit baserad på produktion av
sågtimmer. Endast de produkter, som ej lämpat sig att försåga, ha
funnit användning för andra ändamål. I våra dagar håller
emellertid den stora omvälvning på att realiseras, genom vilken en
ny industri skall stiga fram såsom främste avnämare av skogens
alster. Det är pappersmassefabrikationen, som nu konkurrerar med
sågverksindustrien om träet, och som tydligen inom en ej avlägsen
framtid skall växa upp till en dominerande ställning. Redan nu
växa trämassefabrikerna i antal och avverkningsförmåga med en
förvånande hastighet, och intet som hälst tvivel finnes därom, att de
icke inom kort skola taga i anspråk större delen av den
virkesmassa, som nu går till sågverken. Papperet är ju en av
kulturmänniskans mest oumbärliga förnödenheter, och konsumtionen av
detsamma ökas stadigt i jämnbredd med den hastigt ökade
produktionen. Lika visst som kulturen — den andliga och materiella —
går och fortfarande skall gå framåt, lika visst skall också
pappersbehovet växa i alla världsdelar. Vad som för tio år sedan skulle
varit en industrien förlamande överproduktion, skulle i närvarande
stund ej ens närmelsevis förslå att täcka våra behov av denna
oumbärliga produkt. Vi kunna således med lugn förtröstan motse
den tid, då huvudparten av våra skogsprodukter exporteras i form
av pappersmassa, om vi så finna önskligt.
Vilken betydelse har då detta för vår skogshantering? Det
betyder först och främst att en kortare omloppstid kommer att
tillämpas. I och för fabrikation av pappersmassa är det grövre
virket ej mera värdefullt än det klenare, vadan intet skäl
förefinnes att sträva efter grova dimensioner. Därigenom blir det möjligt
att öka skogsbrukets ekonomiska avkastning. Särskilt gäller detta i
sådana tider, då den gällande penningräntan är hög och i sådana
trakter där skogsmarkens bördighet är ringa. Det bliver då
förmånligt att ofta kunna avverka skogen och förränta dess erhållna
penningvärde till nästa skörd. Den svenska skogsmarkens
bördighet är sällan eller aldrig så stor, att den kan tävla med en normal
penningränta.
Med en kortare omloppstid följer ett större intresse för skoguns
rationella skötsel. Hittills har i detta avseende syndats mycket i
vårt land. Skogen har i stort sett fått sköta sig själv och mycket
litet har åtgjorts för dess vård och förbättring. Detta år föga ägnat
att väcka förvåning, ty den mänskliga naturen är ju sådan, att nian
ej gärna utför ett arbete, vars frukter mogna först i en avlägsen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
