Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
90
tan behöva vi dock icke hysa i föreliggande fall. Om i framtiden
än så radikala åtgärder vidtagas, om all fri handel med vattenfall
förhindras och ingen värdestegringsskatt längre inflyter till staten,
så behöva statens inkomster därför ej bli mindre, ty i samma mån
som vattenfallen bli billigare, ökas skatteförmågan hos den industri,
som betjänar sig av dem. Det är därför ingen risk att
sammanblanda de genom värdestegringsskatten inflytande medlen med
statsverkets övriga inkomster.
Till sist må framhållas, att ett genom värdestegringsskatt
minskat pris på vattenfallen har en viss psykologisk betydelse.
Vi ha vant oss vid att i den fasta egendomens fortgående
värdetillväxt se ett bevis på en allt bättre och mera tryggad ekonomi.
Många finnes till och med, som skatta åt det misstaget att tro,
att ökat taxeringsvärde på den fasta egendomen inom landet är
liktydigt med en ökning av nationalförmögenheten. De, som utan
en mycket gedigen och ingående kritik nyttjat
fastighetstaxeringarna som mätare av den ekonomiska utvecklingen, ha säkerligen
ej kunnat skydda sig för felaktiga slutsatser. För dem bör det
bliva lärorikt att se, hurusom fastigheternas pris ingalunda enbart
bestämmes av deras värde i nationens hushållning. Ett genom
värdestegringsskatt minskat pris på vattenfallen är sannerligen ej
ett tecken till minskad nationalförmögenhet. Men väl kunna vi
på den vägen arbeta för realiserandet av de förutsättningar, som i
främsta rummet äro nödvändiga, om landets näringsliv skall kunna
gå en lovande och lyckosam framtid till mötes.
Från jordreformrörelsen utgick förra året förslaget att vid sidan
om tomträtten införa återköpsrätten i svensk lagstiftning.
Förslaget slog igenom i den kommunala världen. Herr Lindhagens
motion i Stockholms stadsfullmäktige har vunnit drätselnämndens
understöd och den stora kommunalkongressen uttalade sig enhälligt
i samma riktning. Däremot föll saken i riksdagen 1907 på
lantmännens motstånd. Under sådana förhållanden var det av stort
intresse se vilken ställning lagberedningen skulle ta till frågan vid
utarbetandet av förslaget till ny jordabalk.
Beredningen avstyrker. Den finner återköpsrätten varken vara
lämplig eller behövlig. Det senare argumentet synes oss överraskande.
Några exempel ur erfarenheten bestyrka återköpsrättens
behövlighet. Förträffligt och klarsynt är lagberedningens märkliga uttalande
att den »delar den uppfattningen att för städers och därmed
likställda samhällens jordpolitik den grundsats bör vara ledande, att
Arnold Ericson.
Återköpsrätt och tomträtt.
Lagberedningens förslag till ny jordabalk.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
