Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
99
den fasta egendomen på den kommunala beskattningens område
har en alldeles särskild bidragsplikt är så naturlig och djupt rotad,
att dels — enligt 1900 års kommunalskattekommittés betänkande
— en hel del äldre fastighetsskatter leva kvar med seg ihärdighet
i våra småstäder såsom tomtören, täppepenningar, vretskatt, o. s. v.,
dels olika avgifter påläggas fastigheterna i uppväxande
municipal-samhällen. Här föreligger alltså en livskraftig skattepolitisk princip,
som alldeles förkvävts genom det nya bevillningssystem, som
genomfördes vid riksdagen 1859—60, och vars fuskverk och halvmesyrer
vi ännu dras med.
Vid sidan av dessa skattepolitiska krav, som med det
snaraste torde bli aktuella i svensk politik, skola dock
jordreformvännerna fasthålla vid, att en jordvärdeskatt är samhällets bästa
skatteinstrument för att komma jordräntan till livs.
Otto Järte.
Jordreform och arbetarrörelse.
Det har blivit nästan till ett axiom att fackförbund skulle bedriva
endast facklig organisation, arbeta på att pressa upp
arbetslönen för sina medlemmar. I trots av att industriarbetaren
praktiskt sett i sin fackförening haft även den politiska hemortsrätten,
har man talat om den politiska organisationen såsom varande
någonting helt för sig, något som haft endast ringa samband med det
fackliga arbetet. När därtill ett sådant under hastig utveckling statt
framstegsparti som det socialdemokratiska ännu icke skänkt
jordfrågan den uppmärksamhet och den förståelse den förtjänar,
kanhända delvis beroende på att jordfrågan av detta partis flertal
uppfattats som blott och bart en jordbruksfråga, kunna vi säga att
strävanden för jordreform utom jordreformföreningamas egen krets
är någonting okänt, som knappast har förmåga att tjusa den i
ekonomiskt avseende oberoende genomsnittsmedborgaren och givetvis så
mycket mindre den för bättre existensförhållanden kämpande
industriarbetaren.
Norrlands skogs- ocli lantarbetareförbund, som utgör en
sammanslutning av småbönder, torpare, arrendatorer och arbetare, och
som i fackligt avseende inriktar sitt arbete , på att tillförsäkra sina
medlemmar högre betalning av bolagen för timmerkörning,
timmerhuggning, flottningsarbeten o. dyl., har dock naturliga
förutsättningar för att jämte jordreformföreningarna bliva en bärare av
jordreformrörelsens idéer i vårt land. Dess medlemmar, ehuru icke
hänförbara till de i ekonomiskt avseende mest undertryckta, ofta
tvärtom, tillhöra ju det befolkningslager, som genom arten av sin
dagliga sysselsättning har den livligaste förnimmelsen av rådande
missförhållanden beträffande formerna för besittningen och
fördelningen av landets jord.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
