Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VI. Sheriffen från Kona
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ni nog ha hört. Tysken började bruckla, men ett
par revolvermynningar, som riktades mot honom,
lärde honom mores. Tre av oss gingo över halvön
till Kalaupapa, det kunde väl vara ett par mil. Tänk
er bara att vara på jakt efter en man i en
spet-älskekoloni på ett par tusen. Ni förstår att pm
någon gjort allarm, hade det varit slut med oss.
Vi kände ju inte till terrängen, och det var beckande
mörkt. De spetälskas hundar kommo ut och skällda
på oss, och vi traskade omkring tills vi gingo
vilse.
Tysken klarade det. Han förde oss in i det
första ensamliggande huset. Vi stängde dörren
bakom oss och tände ljus. Sex spetälska lågo
därinne. Vi väckte dem, och jag talade på dc inföddas
språk. Vad jag begärde var en k o k u a. En
ko-kua är en medhjälpare, en frisk och färdig
inföding, som lever bland de infödda och betalas av
staten för att sköta om de spetälska, ansa deras
sår och så vidare. Vi stannade kvar i huset för
att bevaka de sjuka, medan tysken gick med en
av dem för att söka en kokua. Han fick fatt i en
och förde honom till oss med hjälp av sin revolver.
Kokuan var all r i g h t. Medan tysken höll vakt
i huset, förde kokuan oss till Lytes hus. Han var
ensam.
»Jag trodde nog att ni skulle komma, god’ vänner»,
sade han. »Rör mig inte, John. Hur står det till
med Ned och Charley och alla de andra? Nej
vänta, det kan ni berätta mig efteråt. Jag är färdig
att gå nu. Jag har varit här i nio månader nu.
Var är båten?»
112
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
