Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VI. Sheriffen från Kona
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
måste dit bort och ta in min medicin, gossar», sade
han, och det var det enda han kunde säga. Det
var som en fix idé.
Från karantänstationen i Flonolulu ordnade ha,n
alla sina affärer och for till Molokai. Han trivdes
inte där. Stationsläkaren skrev att han blivit bara
en skugga av sig själv. Ser ni, han leddes efter
hustru och barn. Han visste att vi togo hand om
dem, men det kändes lika svårt för det. Sex
månader därefter reste jag själv till Molokai. Vi
sågo varandra genom ett glasfönster och pratade
genom ett talrör. Men det tjänade till ingenting.
Han hade föresatt sig att sta’nna kvar. I fyra långa
timmar försökte jag övertala honom. Till slut
uppgav jag det. Och så tutade båten.
Men vi kunde inte ge tappt. Tre månader senare
befraktade vi skonaren Halcyon. Det var en
opiumsmugglare och seglade som ett troll.
Kaptenen var tysk, som kunnat göra vad som helst för
pengar, vi fraktade skutan för Kina och det på
villkor som han blev nöjd med. Han seglade från
San Francisco, och några dar därefter lade vi ut
med Landhouse’s kutter. Den var bara en
fem-tonnare, men vi pressade ut den femtio mil i
nordostpassagen. Om jag var sjösjuk? Något. Har
aldrig varit det värre. Långt ut på öppna havet
stötte vi på Halcyon; Burnley och jag gingo
ombord.
Vi styrde nu kurs på Molokai och kommo dit
vid elvatiden på kvällen. Skutan lade bi och vi
togo oss i land i en livbåt genom bränningarna och
lade till vid Kalawao, där fader Damien dog, som
111
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
