Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
30
Stockholm foreslagit honom en ganska förmånlig förbin-»
delse med ett ungt, vackert och rikt Fruntimmer af
hög familj, och lofvat genomdrifva saken, i fall han
ville samtycka dertill. Men då redan intagen af
Sofias behag," hade han bestämdt afslagit detta parti, och
förklarat att han ej ville gifta sig förrän han var 30
år gammal. Hans Farbror hade visat mycket missnöje
öfver denna caprice, som ban kallade det, och låtit
förstå, att dà han, såsom sjelf barnlos, àrnade lemna
hela sin stora förmögenhet odelt i sin Brorsons
händer, pretenderade han ock, att denne rättade sig mer
«fter hans önskan, och i synnerhet lät honom
bestämma valet af dess tillkommande Husfru. Härvid
förblef det, och kort derpå reste Majoren tillbaka frän
Stockholm till ***. Hans bosättning och långvariga
vistande i denna Stad väckte straxt mycket uppseende
hos alla som kände honom, och då någon tid derefter
ryktet om hans kärlekshandel och lefnadssätt derstädes
kom till Stockholm, misstänkte hans Farbror genast,
att detta var hemliga orsaken till hans vägran att gifta
sig. Men det värsta af allt var, att ryktet sade
honom vara verkligt förlofvad. Presidenten skref då ett
Strängt bref till honom, hvaruti ban förebrådde
honom hans uppförande, rådde honom att ej begå någon
dårskap som skulle göra honom för alltid olycklig,
och tillsade honom att med det snaraste återkomma till
Hufvudstaden. På detta bref svarade Majoren med
få ord, att hans beslut angående det föreslagna
giftermålet var oryggligt, men alt hans Farbror för öfrigt
kunde vara försäkrad att han ej skulle begå någon
galenskap, ehuru han icke var i stånd att vidare förklara
sig öfver sina närvarande relationer. Detta tvetydiga
svar tillfredsställde så fullkomligt Presidenten, att ban
ej mer yrkade någonting, utan lemnade Majoren frihet
att qvarblifva i *** så länge ban ville, och i sjelfva
verket var denne, när han gaf nyssnämnda svar till
sin Farbror, ännu långt ifrån att tänka på något
gif-rermål med Sofi;i. Men Kärleken hade sedermera om-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
