Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
vändt hans sinne, och han tvekade ej mer att
uppoffra allt ät denna Gudomlighet; det enda, som nu
återhöll honom, var fruktan for Farbroderns vrede
och förföljelse, som han ined full visshet foresåg, i
fall ban bedrog dess väntan och fattade förtroende,
lian förklarade således utan förbehåll for Sofias Mor,
både sina egna afsigter och önskningar, och di- hinder
som mötte deras fullbordan, men föreställde henne
tillika, att med lidén vinner man allt, och att inom
ett par år skulle lillafventyrs alla svårigheter vara häfna.
Emedlertid var en förlofning nödvändig, på det ej
Sofias rykte skulle ’lida, och ban yrkade sjelf derpå,
inen begärde blott, att den måtre ske i tysthet, sä att
hans Farbror, i fall någon underrättelse derom kom
till Siockhfilm, skulle förblanda den med hvad man
redan förut berättat, och följaktligen icke göra något
afseende derå. Härmed var också Sofias Mor
fullkomligt tillfredsställd, ty hon visste alltförväl, att
åtminstone i *** skulle det ej blifva någon hemlighet.
Samma afton skedde förlofningen i närvaro af några
få vänner, hvilka man ålade den noggrannaste
tystnad, och dagen derpå fans ingen i hela Staden, som
ej visste deraf.
Hvem kan beskrifva de begge älskandes sällhet
och förtjusning? De tillhörde nu hvarandra, icke blott
inför kärlekens, utan äfven inför verldens ögon; de
behöfde ej mer dölja eller återhålla sina känslor; de
ägde rättighet att älska hvarandra, de kunde fritt
öfverlemna sig åt sin böjelse, och i ruset af deras glädje
syntes dem ingenting fattas i deras lycksalighet. Från
denna tiden ansåg icke heller Modren nödigt att
i-akttaga samma försigtighet och vaksamhet som förr;
hon lemnade dem ofta allena, hon lät dem ensamma
göra långa promenader, både gående och åkande,
hvarvid de stundom voro borta flera timmar å rad, hon
lemnade dem i allt den fullkomligaste frihet; med ett
ord. hon fruktade pj mer någon fara , — och det var nu
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
