Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Omständigheter. Och för att gifva ännn ett exempel,
huru skulle man anse en Virginia, der 1-athen i
stället att mörda sin dofter, b» jde nacke n under oket
och fegt öfverlemnade henne at den Tyrann, af
hvilken hon var älskad? Skulle man val tåla en s.dan
pjes? Visst icke. Alen, torde man invända, denna
I)o-meo och Juliette, som tadlas så mycket . :>r int.en
Tragedi; det är en Opera, och som sådan bor dt-n
betraktas. Jag svarar då, att den son kaHai denna
pjes for en Opera, har ald ig vetat hvad en O; era
är, och har aldrig hvarken last eller sett något t-nda
af Quinaults förträffliga stycken, som först erhållit
detia namn. Men låt vara, att det vore en Opera,
är det derföre afgjordt, att utgången skall vata komisk?
Tvertom är Operan till sin natur tragisk, jpmfp det
den är idealisk. Quinault har kallat de flesta af sina
Operor for Tragedier, och äfven i de nyare O|ieror är
utgången ofta bedröflig. Ar/nide blir öfvergifven af
sin Riddare, och låter sitt förtrollade Slott uppgå i
lågor; Dido, likaledes öfvergifven, uppstiger på hålet
o. s. v. Det är således hvarken nod vändigt eller
brukligt, att i Operan förvandla bekanta ka^ikterer och
händelser, for att åstadkomma en utgång som ar rolig,
Sägèr man åter, att det är en Operett, så nekar jag
visst icke, att så är, och medger äfven, att utgången
der bör vara komisk; men jag säger, att det är den
största af alla orimligheter, alt vidja ett sådant ämne
för en Operett, som Romeos och Juliettes Historia.
Och när man betraktar pjesen ur denna synpunkt, så
finner, man den lika odräglig och tråkig, som den i
annat afseende är orimlig. Hvar finnes här den
renlighet, det lif, det behag, som utmärka de flesta
Franska Operetter, och göra detta slag till det enda,
hvaruti Fransmännen i synnerhet och nästan ensamme
excellera? I det stället träflar man ledsamma svu!stiga
dialoger, enformiga situationer, en alldeles konstlos
plan, och slutligen en likprocession, som synes vara
enkom b&räknad att gora på åskådarne gamma verkan’.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
