AHLBERG, T. dier vid MK i Stockholm verkade A. som kapellmästare, repetitör och ackompanja-tör huvudsakligen i Tyskland 1912—28 och därefter i Stockholm, där han blev en av de mest uppmärksammade ackom-panjatörerna. — A. uppbar Jenny Linds stipendium 1911—12 och von Beskows stipendium 1909—11. — G. 1936 m. operasångerskan Karin Rydqvist. B- W-r Ahlberg, Tor Valdemar Alfred, pianist (f. 1913 ®/5), jur. kand. 1937, byråsekr. i Medicinalstyrelsen i Stockholm sedan 1947. A. har studerat vid MK i Stockholm (Wibergh) och för Haquinius. Han har efter sin debut 1938 med stor framgång uppträtt som solist vid de flesta större orkesterföreningarna i Sverige, konserterat i Skandinavien och Tyskland samt låtit höra sig i svensk och utländsk radio. A. har komponerat en violoncell-sonat, piano- och violinstycken. Sekr. i 1947 års musikutredning. — G. 1942 m. pianisten Dorkas Norre. B- W-r Ahlberg, Torsten Vincent, tonsättare och musiklärare (f. 1900 13/9), bl. a. ledare för ABF:s av honom 1933 grundade musikskola i Göteborg och musikkritiker i Göteborgstidningen sedan 1934. A. har studerat i Sverige samt vid MH i Son-dershausen. Verk: 3 symfonier, konsert för violin och för viola m. fl. orkesterverk; kammarmusik m. m. G. M. Ahlberg & Ohlssons Instrument AB., musikinstrumentfabrik i Stockholm, gr. 1850 av O. Ahlberg (omkr. 1825—trol. 1852) och L. Ohlsson (1825—1893); ab. 1904. Firman tillverkar mässingsinstrument och trummor. D.F. Ahle [a:Ta], Johann Georg, tysk tonsättare (1651—1706), son till R. A., orga-n:st i Mühlhausen i Thüringen från 1673. A:s kompositioner ha liksom faderns en folklig ton och vunno på sin tid stor popularitet. Verk: Instrumentalische Frühlingsmusik (1675 —76), Anmutige zehn vierstimmige Violdigam-ben-Spiele (1681) m. fl. instrumentalverk; Geistliche Andachten (1671) m. fl. vokalverk. — Musikalische Frühlings-, Sommer-, Herbst-und Wintergespräch (ett slags kompositionslära; 4 bd, 1695-1701) m. m. 43 Litt.: E. Brinkmann, Neue Forschungen zum Leben der grossen Mühlhäuser Musiker (i Festschrift für Armin Tille, 1930). F. L-g Ahle [a:Ta], Johann Rudolf, tysk tonsättare (1625—73), far till G. A., kantor i Erfurt 1646—49 och från 1654 organist i Mühlhausen i Thüringen, där han 1673 blev borgmästare. Hans konstlösa sånger vunno stor uppskattning och finnas ännu bevarade i protestantisk kyrkomusik ss. i SvK 1939 (65 och 181). Verk: Neu-gepflantzter Thüringischer Lust-Garten (3—över 20 vokal- och instrumentalst.; 4 bd, 1657—65), Geistliche Dialogen (flerst.; 1648), Geistliche Arien (1—över 5-st.; 5 bd, 1660 —69), Geistliche ... Andachten (3—över 20 vokal- och instrumentalst.; 4 bd, 1662—73) o. a. kammarmusik; orgelstycken. — Vokal verk i hdskr. i UUB. Ett urval av A:s sånger utg. av J. Wolf i DDT 5 (jämte verkfört.). — Com-pendium musices pro Tenellis (1648; flera uppl. med olika titlar, bl. a. 41704 med titeln Teut-sche kurtze und deutliche Anleitung, utg. av sonen J. G. A.). Litt.: J. Wolf, J. R. A. (i SIMG 1900/01). F. L-g Ahlstrand, Nils, orgelbyggare (1785— 1874), bl. a. organist i N. Solberga socken, Jönköpings län, från 1817. A:s produktion omfattade 22 orgelverk, huvudsakligen i Linköpings stift, varav 7 äro bevarade, främst orglarna i N. Solberga (1836) samt i V. Harg (1839) och Vallersta (1840) socknar, Östergötlands län. Litt.: E. Erici, Något om de äldre orgelverken i Linköpings stift (i Linköpings stifts julbok 1940). G.M. Ahlström, Jacob Niclas, tonsättare (1805—57), känd som produktiv teatermusiker i Stockholm på 1840—50-talen. Ahlström utbildade sig delvis på egen hand till en skicklig pianist och kunnig musikteoretiker och blev utan avlagda prov 1831 utnämnd till musikdir. Han följde några år Djurströms kringresande teatertrupp som kapellmästare och var 1832—42 musiklärare vid gymnasiet i Västerås och domkyrkoorganist; från 1842 orkesterledare vid olika teatrar i Stockholm och från 1854 organist i Hedvig Eleonora kyrka där m. m.; uppskattad lektionsgivare. — LMA 1857. Vid unga år framträdde Ahlström som en lovande tonsättare och skrev under påverkan av romantikerna kammarmusik och pianostycken. Senare tycktes en allt mer ökad arbetsbörda ha förkvävt lusten till självständigt skapande, och för den stora allmänheten blev han främst bekant genom sin delvis komponerade men kanske ännu oftare blott arrangerade musik till ett mycket stort antal teaterpjäser av 44