Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Ahlström, Jacob Niclas
- Ahlström, Johan Alfred
- Ahnfelt, Oscar
- Ahnger, Sascha
- Aholainen, Irja
- Aiblinger, Johann Caspar
- Aichinger, Gregor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread.
/ Denna sida har aldrig korrekturlästs.
AICHIN GER
August Blanche m. fl. Allmänt känd av denna
tillfällighetsmusik är ännu Engelbrektsmarschen
ur Blanches Engelbrekt och hans dalkarlar. En
1840 skriven opera, Alfred den store, som
inlämnades till K. teatern men refuserades, visar,
att Ahlström var en driven och rutinerad
teatermusiker. Däremot är icke hans musik i
egentlig mening originell.
Verk: Alfred den store, opera (1840;
ouppförd), Abu Hassan, opera (ofullbordad),
originalmusik el. arr. till 98 skådespel och ca 300
en treakter; orkester- och kammarmusik; sånger,
pianostycken och folkvisebearb., bl. a. Valda
svenska folksånger, folkdanser och folklekar
(1845; tills, m. P. C. Boman) m. m. —
Musikalisk fickordbok (1843; 21858). — Hdskr. i MA:s
bibi, och KB.
Litt.: Biogr. av E. Sundström i STM 1939.
E. S-m
Ahlström, Johan Alfred, tonsättare
och kördirigent (1833—1910),
komponerade i egenskap av organist vid Katolska
kyrkan i Stockholm (1875—90) mässor
och hymner (ms i MA bibi.); vidare skrev
han som eftersökt ledare i körsällskap ett
antal manskvartetter samt utförde flera
arr. av Bellmansmelodier. A. skänkte 1907
2 000 kr. till en stipendiefond vid MA i
Stockholm. — AssMA 1857. Å.V.
Ahnfelt, Oscar, predikant och
musiker (1813—82), tonsättare av populära
väckelsesånger i anglo-amerikansk stil,
dock med inslag av svensk folklig ton.
A. kom efter studier vid Lunds univ. till
Stockholm 1840 för musikutbildning. Han slöt
sig efter en religiös kris till C. O. Rosenius’
väckelserörelse, i vars tjänst han som sångare
och predikant bereste Sverige, Danmark och
Norge från mitten av 1840-talet till 1879. A.
förmådde, trots att hans röst ej var påfallande
vacker, i sällsynt grad fängsla sina åhörare.
Han ackompanjerade sig skickligt på en av
honom själv konstruerad, tiosträngad gitarr.
Utgivningen av hans Andeliga sånger (12 h.; 1850
—77; 6O1931) möjliggjordes genom bidrag av
Jenny Lind. Allmänt känd är bl. a. Blott en
dag, ett ögonblick i sänder, som jämte två
andra ingår i SvK39 (304 a, 355 a, 595); ett
flertal finnes i olika frikyrkliga sångsamlingar.
Belysande för sångernas spridning är, att
Evangeliska Fosterlands-Stiftelsen 1882—1946 tryckt
sammanlagt 128 000 ex. (87 00O på sv. och 41 000
på no.). i
Litt.: S. Laurin, O. A. (21925); O. Lövgren,
O. A. (1932); I. Persson, O. A. (1944). G.T.
Ahnger, Alexandra (S a s c h a),
finländsk sångerska, alt (1859—1940). Efter
studier vid Helsingfors musikinst., i
Dresden vid MK och för Hildach samt i Paris
45
J. N. Ahlström.
Oscar Ahnfelt.
för Désirée Artöt var A. 1906—27 lärare
vid Helsingfors musikinst. Hon
framträdde även såväl på scenen som estraden
i alt- och mezzosopranpartier. G.D.
A'holainen, Aune I r j a, finländsk
operasångerska, sopran (f. 1904 27/i2), har
utom i hemlandet studerat i Tyskland,
Österrike och Italien samt är sedan 1928
knuten till Finska operan, där hon
uppbär dramatiska roller. N.-E. R.
Aiblinger [a1'-], Johann Caspar,
österrikisk tonsättare (1779—1867), en av
de ledande männen i den
kyrkomusika-liska reformrörelsen i München samt
skapare av välklingande kyrkomusik i
italiensk, vek stil.
A. studerade bl. a. för J. S. Mayr i Bergamo,
där han från 1833 mestadels var bosatt; 1819—33
verksam i München först som ledare för
italienska operan och senare, från 1826, som
hovkapellmästare.
Verk: Operor, baletter; mässor, requiem,
offertorier, litanior, psalmer m. m.
Litt.: P. Hötzl, Zum Gedächtnis A:s (1867).
C.-A. M.
Aichinger [a^ch-], Gregor, tysk
tonsättare (1564—1628), en av ledarna för
den sydtyska skolan i slutet av 1500-talet.
A. verkade efter studier i Ingolstadt som
organist i Augsburg utom 1584—87, då han
studerade i Italien. Samtidigt som han var starkt
förankrad vid venetianaren G. Gabrieli och å
andra sidan odlade den romerska stilen i
Pa-lestrinas anda, var han en av de första, som
utgav sånger med enbart b. c. Formrikedom
och melodisk skönhet äro utmärkande drag i
hans verk, som gjorde dem högt skattade av
samtiden.
Verk: Sacrae cantiones (4—10-st.; 3 bd, 1590—
97), Cantiones ecclesiasticae (3—4-st., med b. c.;
1607), flerst. officier och mässor, Teutsche
Ge-senglein (3-st.; 1609) m. m. — T. Kroyer har i
DTB 10:1 utg. ett urval av A:s verk jämte
46
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Thu Apr 30 17:52:55 2026
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/sohlmans/1-1/0041.html