ALLA BREVE Litt.: Biogr. av D. Michelessi (1770; fr. uppl. 1772); M. Siccardi, L’A., critico e scrit-tore de belli arti (1911); E. Wellesz, Studie i SIMG 1913/14. E. S-m Algo, Julian, svensk balettmästare av tysk börd (f. 1899 ö/i2). A., som studerat för bl. a. R. von Laban och en tid varit anställd vid operan i Duisburg, engagerades hösten 1931 vid K. teatern som ord. balettmästare. I denna befattning var han regelbundet verksam till i början av 1940-talet, då han som ledande koreograf fick träda tillbaka för George Gé. Bland de verk han iscensatt märkas Den trekantiga hatten, Petrusjka, Förtrollade butiken, Blå Tåget och Orfeus i sta’n. År 1945 vann A. första pris vid en internationell danstävlan i Stockholm med den expressionistiska baletten Visioner, vilken han följande år som gästkoreograf instuderade med Finska operabaletten i Helsingfors. — G. 1927 m. dansösen Maria Sylvan. Litt.: Kajsa Rootzén, Den svenska baletten (1945). K. R-n Algård, Erik Olof Bernhard, musiker (f. 1897 28/7), kantor och klockare i Maria kyrka i Stockholm sedan 1931 och musiklärare i Norra kommunala mellansko-lan där sedan 1926; grundare 1939 av och ledare för Stockholms gosskör. A. studerade vid MK i Stockholm, där han 1918 avlade kyrkosångar-, 1924 musiklä-rar- och 1925 organistex. Han var kantor i Gustav Vasakyrkan i Stockholm 1927 —31. G. M. Alikvot [-kvåt], lat., några, åtskilliga, en delton inom orgelpipan, som med-klingar jämte grundtonen. Som orgelstämmor brukas a. närmast avseende stämmor av ojämna fottal, av vilka de vanligaste äro: 22/3', IVg', IV3'. Jämförande art.: Orgeldisposition. B. W. Alikvoltoner ->Övertoner. Alix [alfks], Julie, f. Bournon-ville, fransk dansös, syster till Antoine Bournonville, premiärdansös vid K. teatern 1782—98 och jämväl instruktris för balettskolans elever. A. hade tidigare gjort sig bemärkt vid hovteatern i Wien. Litt.: Kajsa Rootzén, Den svenska baletten (1945). K. R-n AIja'bjev (Alabiev), Aleksandr Aleksandrovitj, rysk tonsättare (1787— 1852), en av den ryska konstsångens Julian Algo i Casanova. grundare. Hans romans Näktergalen blev vida populär genom sångerskorna Car-lotta Patti och Pauline Viardot-Garcia samt genom pianotranskriptioner av bl. a. Liszt. A. skrev flera operor och sångspel samt över 100 romanser och visor. Litt.: G. Timofejev, A. A. (1912; ry.). M.S. Alkan [alka'n], eg. M o r h a n g e, Charles Henri Valentin, fransk tonsättare och pianist (1813—88), på sin tid mycket känd genom tekniskt avancerade, gedigna pianoverk, främst etyder. G. P. Al Kindi ->Kindi, A1-. All’, alla (av a + la), it., med, på, till, vid, i ... stil, i sammansättningar, huvudsakligen vid föredragsbet. ss.: all’ a n t i'c o, it., i gammal stil; all’ ->-0 n g a r e s e, it., i ungersk stil; all’ ->o t-tava (all’ 8 v a), it., oktaven högre; all’ ->0 ttava bass a, it., oktaven lägre; alla ballata, it., i balladstil; ->alla breve, it., med brevisnoten som tidsenhet; alla m a r-c i a [ma^tjia], it., i marschstil; alla ->po-1 a c c a, it., i polonässtil; alla ->-t urea, it., i turkisk stil; alla ->z i n g a r a, it., i zigenarstil; alla ->z o p p a, it., med hälta, syn-koperat. Alla bre've, it., i brevistakt (halvtakt), även alla c a p p e 11 a, namn på de takt-arter, där halvnoten är räkneenhet i stället för fjärdedelsnoten. Den viktigaste formen är liten alla breve-takt, 2/2 73 74