BACH, J. G. B. Wien, som uttryckligen framhållit deras avgörande betydelse för hans egen musikutveckling. Och som uttryck för samma uppskattning fällde Mozart det bekanta uttrycket: »Er ist der Vater, wir sind die Bubn. Wer von uns was Rechts kann, hats von ihm gelernt.» Bach hävdade konsekvent det sångbara och uttrycksfulla (expressiva) spelet. Härigenom liksom genom sin från fadern ärvda förkärlek för en djärv harmonik, sina rytmiska finesser och sin i många hänseenden nya spelteknik avlockade han klaveret nya och rika klangverkningar. Från att ha börjat sin tonsättar-bana i typiskt galant anda med hänsyn till samtidens borgerliga musikdilettanter fördjupade Bach sin stil i sina sista pianoverk och står i dem redan de stora wienklassikernas mogna pianokonst nära. — Bach skrev även kammarmusik och orkesterverk, i vilka den »galanta stilen» kommer väl till sin rätt. Mindre till sin fördel är denna i hans talrika sånger och kyrkomusik. C.-A. M. Verk i nytr.: Orkesterverk: 3 sinfonier utg. i NMA 73, 96 och 130, 3 sinfonier utg. av F. Espagne (Peters), konsert a-moll för violoncell el. flöjt el. cembalo och stråkorkester utg. av W. Altmann (1938), klaverkonsert utg. av A. Schering i DDT 29/30 samt ytterligare konserter för klaver och orkester i D-dur, d-moll, Ess-dur och F-dur utg. av H. Riemann (Stein-gräber); körverk: Morgengesang am Schöp-fungsfeste 1784 (Klopstock; Breitkopf & Här-tel); kammarmusik: 2 kvartettsinfonier utg. av H. Riemann (Beyer & Sohn), trio för flöjt, violin och b. c. (1933), 3 triosonater (resp. Brockhaus, Peters och i H. Riemanns Collegium musicum), flöjttrio (Zimmermann), sonatin för klaver, 2 flöjter, violin, viola och violoncell, 2 violinduos utg. i NMA 35, 2 sonater för violin och obligat cembalo utg. av H. Sitt (Peters), 2 sonater för viola da gamba (Peters); klaver-verk: konsert för cembalo solo utg. av Danc-kert i Unbekannte Meisterwerke der Klavier-musik, Klaviersonaten und freie Fantasien nebst einigen Rondos 1779—87 (6 bd, Breitkopf & Härtel; ett urval av dessa utg. i 2 bd av H. Schenker), de 6 preussiska sonaterna op. 1, 1742, utg. i NMA 6 och 15, de (6) württem-bergska sonaterna op. 2, 1744, i NMA 21 och 22, Probestücke till Versuch iiber die wahre Art... 1756 (6 sonater) utg. av E. Doflein (Schott), 6 klaversonater utg. av H. von Bülow (Peters), lätta sonater för klaver i NMA 2, tidigare okända sonater utg. av A. Kreutz (Schott), sonater i urval utg. av H. Riemann (Steingräber), E. Caland (Hofmeister), O. Vrieslander (Uni-versal-Edition) och K. Herrmann (Peters), smärre klaverstycken utg. av O. Vrieslander (Universal-Ed.) och i NMA 65, samt av Farrenc i Trésor des pianistes o. a.; sånger: urval ur samlingarna Gellerts Geistliche Oden und Lie-der (1758), Oden mit Melodien (1762), 12 geistliche Oden und Lieder (1764), C. L. Sturms Geistliche Gesänge (1780—81) och Neue Lieder- Carl Philipp Emanuel Bach. Stick efter pastell av G. F. Bach. melodien (1789) utg. av Dittberner (Kahnt), O. Vrieslander (Drei-Masken-Verlag) och H. Roth (Peters). Litt.: A. Wotquenne, Catalogue thématique des oeuvres de P. E. B. (1905); C. H. Bitter, C. P. B. und Wilhelm Friedemann B. und deren Brüder (2 bd, 1868); M. Flueler, Die norddeut-sche Symphonie zur Zeit Friedrichs des Gros-sen, und besonders die Werke P. E. B:s (diss. Berlin 1910); O. Vrieslander, P. E. B. (1923); H. Hoffmann, Die norddeutsche Triosonate des Kreises um Johann Gottlieb Graun und C. P. E. B. (diss. Kiel 1924); Hertha Wien-Claudi, Zum Liedschaffen B:9 (1928); E. F. Schmid, B. und seine Kammermusik (diss. Tübingen 1929; 21931); H. Meisner, P. E. B. in Hamburg (diss. Berlin 1929); R. Steglich, C. P. E. B. und der Dresdner Kreuzkantor Gottfried August Homi-lius im Musikleben ihrer Zeit (i BJ 1915); O. Vrieslander, C. P. E. B. als Theoretiker (i Von neuer Musik, 1925); E. F. Schmid, Joseph Haydn und C. P. E. B. (i ZMW 1931/32); Suzanne Clercx, La forme du rondo chez C. P. B. (i RdM 1935); W. J. Mitchell, C. P. E. B:s Essay (i MQ 1947) o. a. 27. Bach, Johann Gottfried Bernhard (1715—39), den yngste av Johann Sebastians söner i första giftet. B. synes ha varit höggradigt musikbegåvad men en orolig bohemnatur. Han dog efter två 241 242