B ALTZAR Rose Bampton. Baltzar el. B a 11 z e r, Thomas, tysk violinist (omkr. 1630—63), kom 1655 till England, där han blev kapellmästare hos Karl II. B., som studerat för Tunder i Lybeck, var en kort tid även verksam i Sverige och tillhörde K. hovkapellet 1653. Bland hans bevarade kompositioner, vilka förutsätta stor färdighet i dubbelgrepps- och passagespel, märkas violinsoli i J. Playford, The division violin (1685, 1688 och 1693; fyra stycken) samt 7 sviter (ms). B.L. Bal y Gay ->Bal. Ba'Izer [-sar], J ü r g e n, dansk musikskriftställare (f. 1906 4/8), mag. art. 1930. B., som sedan 1938 är musikkritiker i Extrabladet, har studerat musikvetenskap vid univ. i Köpenhamn och var 1931—39 medarb. i Dansk Musiktidsskrift. Han har medarbetat i Hortense Panum och W. Behrend, Illustreret Musikleksikon (21940) och förestår dessutom inspelningen av en grammofonserie, Edition Balzer, belysande dansk musik genom tiderna. Verk: Bibliografi over Carl Nielsen (1932), Bibliografi over danske Komponister (1932) och Analytisk Introduktion til Carl Nielsens Blae-serkvintet (1936) samt artiklar till danska och utländska tidskr., företrädesvis om modern musik. H. G. 283 Ba'Izo, Hugo, uruguaysk pianist (f. 1915 29/o). Utbildad av bl. a. R. Casa-desus och I. Philipp i Paris intar B. den främsta platsen bland sitt lands pianister och har framträtt såväl i Amerika som Europa. G-M- Bamboula [-bo:'la], en negroid dans som fått sitt namn efter den afrikanska trumma varpå ackompanjemanget utfö-res. Såväl dansen som instrumentet förekomma även i Västindien och Louisiana, USA, och dansens rytm har på vissa håll upptagits i konstmusiken, så t. ex. av Coleridge-Taylor. K. R-n Bampton [bä'mptan], Rose, amerikansk sångerska, sopran, tidigare alt (f. 190 9 28/n), engagerad vid Metropolitan, där hon 1932 hade sin egentliga debut som Laura i La Gioconda. B., som studerat bl. a. vid Curtis Inst. of Music i Philadelphia, är dessutom en av USA:s mest anlitade konsertsångerskor och har även i Europa vunnit stort erkännande. Hon gästade Stockholm 1936, varvid hon sjöng Amneris i Aida på K. teatern, samt Göteborgs orkesterförening 1936 och 37. Roller: Titelr. i Aida, Leonora i Trubaduren o. a. G. P. Banchieri [bankie'ri], A dr i ano, även kallad A d r i a n o di Bologna el. Monaco Olivetano, italiensk tonsättare, musikskriftställare och skald, (1567—1634), munk. B. verkade bl. a. som organist vid S:ta Maria in Regola i Imola 1601—07 och senare som organist och ledare för en musikskola i klostret S. Michele i Bosco nära Bologna, där han 1620 blev abbot; grundare 1615 av Acca-demia de Floridi i Bologna, senare benämnd Accademia dei Filomusi. B:s alstring, som visar tidens brytning mellan polyfoni och monodi, omfattar madrigal-komedier, vari han under inflytande av Vecchi odlat venetiansk kördialogi, kyrkomusik, bl. a. dubbelköriga kyrkokonserter med orgelbas, vilka bjuda ett av de tidigaste ex. på partiturskrift, profan vokal- och instrumentalmusik, såsom värdefulla canzoner, samt flera musikpedagogiska arbeten, bl. a. behandlande orgel-ackompanjemang till gregoriansk sång. Verk: Madrigalkomedier, bl. a. La pazzia se-nile (1598; nytr. i ToAMI 4); Canzoni alla francese a 4 voci per sonar (1596, 1603) o. a. instrumentalmusik; Concerti ecclesiastici a 8 284