BASSE TA1LLE Bassetthorn, olika modeller. Basse taille [basta'j] -xBaryton. BasseAt, äldre tysk benämning på vio-loncellen; i sammansättningar ss. ->bas-setthorn betecknar det ett instrument i mellanläge (tenorläge). — B. förekommer även som namn på en flöjtstämma av 4'-tonhöjd i orgelns pedalverk. Basse'tthorn (it. corno di bassetto el. clarone, fr. cor de basset). 1. Äldre träblåsinstrument, tillhörande klarinettfamiljen och närmast en altklarinett i F el. Ess, som försetts med 4 »bas-sett»-klaffar, vilka utvidgade det ursprungliga registret nedåt med ytterligare en stor ters; omfång F—f3. Trots från början betydliga nackdelar i tonansättning och tonbildning upplevde instrumentet med sin dystra, vekt beslöjade ton från Mozart och fram till Mendelssohn en glanstid med talrika virtuoser men kom sedan ur bruk, till dess R. Strauss åter införlivade det med den moderna orkestern. Bassetthornet var urspr. ett halvmånformigt instrument, sammanlimmat av två ihåliga trästycken och överdraget med läder. På grund av dess ansenliga längd övergick man omkr. år 1800 till en vinkelböjd form, varvid partiet närmast klockstycket kröktes och inbyggdes i en mindre låda. Munstycket och dess förlängning ansattes i trubbig eller rät vinkel mot instrumentets övriga del. I denna form vann bassetthornet större spridning, framför allt som de största olägenheterna med den äldre konstruktionen nu undanröjts. Redan 1808 hade man gjort försök att ge instrumentet klarinettens raka form. Det blev också denna som ligger till grund för de nykonstruerade bassett- hornen, vilka nu användas i de av Mozart, Mendelssohn och R. Strauss komponerade verken för detta instrument. Bassetthornet uppfanns trol. omkr. 1770 av I. Mayrhofer i Pas-sau, förbättrades i början av 1780-talet av T. Lotz i Pressburg samt undergick ytterligare förbättringar av A. och J. Stadier i Wien vid 1800-talets början och av I. Müller 1812. Fullt användbart blev instrumentet först 1838, då G. Lin-demann i Leipzig tillfogade ännu en klaff till de redan befintliga. Bassetthornet prisades av samtiden som det tonrikaste av alla instrument, och dess egenartade ton åstadkom alltid en utomordentlig verkan. D. F. 2. En rörstämma i orgeln, närmast motsvarande klarinetten, ehuru med trängre mensur, genomslående tunga och cylindrisk ljudbägare. Vanligaste läget är av 8'-tonhöjd. Tonen är glansfull. Som labialstämma brukas bassetthorn i form av en trängre mensurerad principal. B.W. Bassevi ->Cervetto. Ba'ssi, Giovanna, italiensk-svensk dansös (1762—1834). Engagerad vid K. Giovanna Bassi. Samtida silhuett. 331 332