BATALJMUSIK Litt.: L. Plass, Was die Geschichte der Po-saune lehret (i Allgemeine Musikzeitung 1913); H. Eichborn, Die Trompete in alter und neuer Zeit (1881). D.F. 2- I orgeln en rörstämma i pedalverket med påslående tunga och avlånga ljudbägare (tuber av trä och metall). Läget är av 16'- och 8'-ton-höjd. Klangen är majestätiskt glänsande. I 32'-läge kallas stämman kontrabasun och har en dovt brusande klang. B. W. Bataljmusik (av fr. bataille, it. batta-glia), en form av programmusik, i vilken man söker skildra en strid. I äldre tid förekommer b. både som vokala nummer — äldst är möjligen Jannequins Bataille de Marignan ou La guerre för fyra röster (1528) — och instrumentala stycken för orgel, klaver el. luta. Under 1600-talet påträffades den ofta i opera i form av orkesterinlaga (sonata di b a 11 a-glia). Från senare tid kunna nämnas Beethovens Wellingtons Sieg oder die Schlacht bei Vittoria (1815), F. Berwalds Slaget vid Leipzig (1828) och Alfvéns Slaget vid Breitenfeld (1932). Litt.: R. Gläsel, Zur Geschichte der Batta-glia (diss. 1931). Å. V. Bate [beh], Stanley, engelsk tonsättare och pianist (f. 1912), sedan 1941 verksam i USA. B. har studerat vid Royal College of Music för Vaughan Williams, senare för Nadia Boulanger i Paris och vid MH i Berlin för Hindemith. Han har som pianist även framträtt i Australien (1941) och Brasilien (1945). Verk: Två baletter; filmmusik; tre symfonier (nr 3 op. 29, 1943), två sinfoniettor (nr 2 op. 39, 1943), två pianokonserter (nr 2 op. 28, 1941), en violinkonsert op. 42 (1943) och en violakonsert op. 46 (1945—46); kammarmusik ss. två stråkkvartetter, en sonat för violin och piano op. 47 samt en för piano op. 45 m. m. G. M. Bath [ba:[>], Hubert, engelsk tonsättare (1883—1945), var bl. a. dirigent vid Thomas Quinlan’s operasällskaps världsturné 1912—13 och senare ledare för operaklassen vid Guildhall School of Music i London. B. fick sin utbildning vid Royal Academy of Music för bl. a. Corder. Hans produktion, som både är seriös och av underhållningskaraktär, består av operor, scenmusik, orkesterverk, körverk, melodramer, sånger m. m. G. B. Bathori', Jane, fransk sångerska, mezzosopran (f. 1877 14/(i), främst känd ge nom sin målmedvetna insats för samtida franska tonsättares vokala alstring. Efter fullbordade studier för bl. a. Émile Engel konserterade B. i Paris, Bryssel och London, varvid hennes repertoar upptog namnen Debussy och Ravel men även Aubert, Satie och Les six. Åren 1917—19 hade hon den konstnärliga ledningen av de musikdramatiska föreställningarna på Théåtre du Vieux Colom-bier i Paris, och 1928—33 verkade hon i Buenos Aires för ökad kännedom om den franska tonkonsten. K. R-n Ba'tka, Richard, tysk musikskriftställare (1868—1922), dr phil. B. var 1908—19 musikkritiker i Wiener Frem-denblatt och fungerade även som lärare i musikhistoria vid MA i Wien. Tidigare var han efter att ha studerat vid univ. i Prag verksam som tidningsman där och grundade 1903 Dürerbund, ett sällskap för historiska och moderna konserter, som han ledde till 1908. B. grundade även, tills, m. R. Specht o. a., musik-tidskr. Der Merker 1909 och var dess huvudred, t. o. m. 1914. Skrifter: Aus der Musik und Theaterwelt (1894), Die Lieder Mülichs von Prag (1905; tills, m. P. Runge), Geschichte der Musik in Böhmen (bd 1, 1906), biogr. över bl. a. Wagner (1912) samt övers, av libretti m. m. S. W. Baton [bata'n], fr., taktpinne. Baton, René, ->Rhené-Baton. Battaglia ->Batalj musik. Battement [battma/n], fr., battimento, it., slående, klappning, term från 1600-och 1700-talens instrumentala ornamen-tik med skiftande betydelse. Den vanligaste tolkningen torde vara att battement innebär en kort drill med undertonen, alltså ett slags ->mordent. Jean Rousseau (1687) avser med battement det mellanting mellan drill och vibrato som hos andra författare benämnes ->flattement. J. Hotteterre och senare J. J. Quantz beskriva i sina flöjtskolor battement som en ren mordent. I J. J. Rousseaus lexikon (1767 ff.) är battement en drill börjande på huvudnoten. Jämförande art.: Drill, Vibrato. Litt.: Se under Ornamentik. I. B-n Battements [battma:'n], fr., dansterm, beteckning för svängrörelser med ett ben framåt, utåt, bakåt, inåt. Batteri (fr. batterie, ty. Schlagzeug, sv. slagverk; eng. i dansmusik drums), sammanfattande beteckning för orkesterns slaginstrument. 335 336