BEER, J. Söderman samt lancerade den unge Sjögren. I firmans verksamhet ingick även konsertagentur. B. studerade pianospel för Hallström, van Boom och Norman samt musikhandel i Berlin och Leipzig. Är 1881 startade han även tills, m. F. Huss Svensk musiktidning. Sedan musikhandeln nedlagts levde B. en tid i New York och London och var därefter repetitör och kormästare vid Stora teatern i Göteborg 1890—93. Litt.: Biogr. i SM 1911. F. H. T. Beer, Johann, tysk musiker och skriftställare (1655—1700). Efter att från 1676 ha varit sångare i hovkapellet i Halle blev B. 1685 konsertmästare och bibliotekarie hos hertigen av Halle-Weissenfels. B., som komponerat en del kyrko- och scenmusik, sviter m. m., är särskilt känd för sina romaner, som ofta spegla tidens musikförhållanden, t. ex. Der Abenteuerliche, wunderbare und unerhörte Ritter Hopfensack (1678) och den rent musikalisk-polemiska skriften Bellum musicum oder musicalischer Krieg (1684 och 1701). Litt.: H. Krause, J. B. Zur Musikauffassung des 17. Jahrhunderts (diss. 1935). S.W. Beer, Johann Adolf Ferdinand, tysk violinist (1792—1864), tillhörde 1834— 44 Kejserliga operan i Petersburg och anställdes 1822 vid K. hovkapellet i Stockholm, från 1832 som konsertmästare. Under senare år var B. bosatt i Berlin men gästade åter Stockholm 1860 —61. — LMA 1827. I Stockholm införde B. subskriberade kvartettsoaréer samt utövade en livlig och uppskattad konsertverksamhet. Han har komponerat violinkonserter och smärre stycken för violin och piano. F. H. T. Beer, J o s e p h, tysk klarinettist (1744 —1811), den förste resande klarinettvirtuosen, slutligen anställd vid hovkapellet i Berlin. B. förbättrade klarinetten genom att tillfoga den femte klaffen samt skrev åtskilliga kompositioner för sitt instrument. D. F. Beer [bi:r], Sidney, engelsk dirigent (f. 1899 8/n), grundade 1941 The National Symphony Orchestra, som både i England och på kontinenten, i Frankrike och Schweiz 1946, samt genom grammofoninspelningar vunnit anseende för goda framföranden under hans insiktsfulla ledning. Utbildad vid Royal College of Music i London, MA i Wien och Mozarteum i Salzburg de 363 buterade B. som orkesterledare i sistnämnda stad 1932, varefter han från 1933 var anställd vid London Philharmonic Orchestra. G. P. Beer, W a 1 b o r g Tolly Natalia, f. G r a n a t h, sångerska, mezzosopran (f. 1888 5/io). B. har efter studier för Rangström och Gemma Bellincioni varit flitigt verksam som konsertsångerska, bl. a. i radio, där hon främst sjungit folkvisor. Åren 1929—36 utförde hon Kristinas roll i ruinspelet Petrus de Dacia i Visby. G.P. Beers, Jacques, holländsk tonsättare (f. 1902 2/0). Efter studier vid MK i Amsterdam och för Nadia Boulanger i Paris blev B. organist och kantor vid tyska evangelisk-lutherska kyrkan i Paris 1928. Verk: Konsert för en röst, saxofon, piano och orkester, sonat för flöjt och piano, sånger m. m. F. H. T. Beer-Walbrunn [-bronn], Anton, tysk musikpedagog och tonsättare (1864— 1929), från 1901 lärare i komposition och kontrapunkt vid MA i München, där han tidigare studerat för bl. a. Rheinberger. B. har även bearb. kompositioner av W. F. Bach. — Prof. 1908. Verk: Operorna Don Quixote och Das Unge-heuer; symfoni E-dur, Deutsche Suite, burlesken Wolkenkuckucksheim o. a. orkesterverk; kammarmusik, körverk och sånger. Å. V. VAN BEETHOVEN, LUDWIG. Sp. Beethovens släkt och liv ......... 365 Beethovens verk .................. 372 Beethovens stil .................. 376 Symfonierna ...................... 377 Konserterna ...................... 380 övriga orkesterverk .............. 382 Scenisk musik .................... 382 Vokal verken ..................... 383 Kammarmusikverken ................ 385 Klaververken ..................... 388 Verkförteckning .................. 391 Litteraturförteckning ............ 395 Ludwig van Beethoven [be:'thåfen], f. 1770 trol. 16/i2 i Bonn, d. 1827 26/3 i Wien, en av den europeiska musikodlingens allra största personligheter, har intagit och intager alltjämt en dominerande plats i den senare musikutvecklingen. Hans konst innebär ett fullföljande av Haydns och Mozarts instrumentala musikstil på samma gång som han är en 364