BEETHOVEN Kammarmusik: För stråkar: 3 kvintetter för 2 violiner, 2 altvioliner och violoncell: Ess-dur op 4 (1797; efter oktetten op. 103), C-dur op. 29 (1801), c-moll op. 104 (1817; efter pianotrion op. 1:1), fuga D-dur för 2 violiner, 2 altvioliner och violoncell op. 137 (1817); 17 kvartetter: 6 kvartetter op. 18 (F-dur, G-dur, D-dur, c-moll, A-dur och B-dur; 1800—01), 3 kvartetter op. 59 (F-dur, e-moll och C-dur; 1804—06), kvartett Ess-dur op. 74 (»Harpkvartetten», 1809), kvartett f-moll op. 95 (1810), kvartett Ess-dur op. 127 (1824), kvartett B-dur op. 130 (1825, finalen 1826), kvartett ciss-moll op. 131 (1826), kvartett a-moll op. 132 (1825), fuga B-dur op. 133 (1826; urspr. final till op. 130), kvartett F-dur op. 135 (s. å.) samt kvartett F-dur (1802; efter pianosonaten op. 14:1); 5 trios för violin, altviolin och violoncell: Ess-dur op. 3 (1792—95), D-dur (Serenade) op. 8 (1795—96), G-dur, D-dur och c-moll op. 9 1—3 (1797), trio C-dur för 2 violiner och altviolin op. 87 (1794; efter trion för 2 oboer och engelskt horn); duo för altviolin och violoncell (1796). — För piano och stråkar: 3 kvartetter för piano, violin, altviolin och violoncell: C-dur, Ess-dur och D-dur (1785), kvartett Ess-dur för piano, violin, altviolin och violoncell (efter kvintetten op. 16); 8 trios för piano, violin och violoncell: Ess-dur (1787—91), Ess-dur, G-dur och c-moll op. 1:1—3 (1793—95), D-dur och Ess-dur op. 70:1—2 (1808), B-dur op. 97 (1811) och B-dur (1812; ensatsig), trio för piano, violin och violoncell D-dur (efter symfoni nr 2 op. 36), Sonat för piano, violin och violoncell Ess-dur op. 63 (efter kvintetten op. 4), 14 variationer Ess-dur över ett originaltema för piano, violin och violoncell op. 44 (1792; enl. annan uppgift 1799—1800), Variationer G-dur över Ich bin der Schneider Kakadu (ur W. Müllers opera Die Schwester von Prag) för piano, violin och violoncell op. 121a (1824); för piano och violin: 10 sonater: D-dur, A-dur och Ess-dur op. 12:1—3 (1799), a-moll op. 23 (1800—01), F-dur (»Vår sona ten») op. 24 (1800), A-dur, c-moll och G-dur op. 30:1—3 (1802), A-dur (»Kreutzersonaten») op. 47 (1802—03), G-dur op. 96 (1812); 12 variationer F-dur över Se vuol ballare (ur Mozarts Figaros bröllop; omkr. 1792), Rondo G-dur (1792—93), danser osv.; för piano och altviolin: Notturno D-dur op. 42 (1804; efter serenaden op. 8); för piano och violoncell: 5 sonater: F-dur och g-moll op. 5:1—2 (1795—96), A-dur op. 69 (1808), C-dur och D-dur op. 102 1—2 (1815); 12 variationer G-dur över ett tema ur Händeis Judas Macca-beus (1796—97), 7 variationer Ess-dur över Bei Männern, welche Liebe fühlen (ur Mozarts Trollflöjten; 1802), 12 variationer F-dur över Ein Mädchen oder Weibchen (ur Mozarts Trollflöjten) op. 66 (1797); för piano cch blåsinstru-ment: Kvintett Ess-dur för piano, oboe, klarinett, fagott och horn op. 16 (1794—97), Trio concertant G-dur för piano, flöjt och fagott (omkr. 1789), trio B-dur för piano, klarinett och violoncell op. 11 (1798), trio Ess-dur för piano, klarinett och violoncell op. 38 (1802—05; efter septetten op. 20), Ser enade D-dur för piano och flöjt op. 41 (1803; efter serenaden op. 25), 6 varierande temata för piano och flöjt op. 105 (1818—19), 10 varierande temata för piano och flöjt op. 107 (1818—20), sonat F-dur för piano och horn op. 17 (1800). — För stråkar och biåsinstrument: Septett Ess-dur för violin, altviolin, violoncell, kontrabas, klarinett, fagott och horn op. 20 (1799—1800), sextett Ess-dur för 2 violiner, altviolin, violoncell och 2 horn op. 81 b (1794—95), Serenad D-dur för flöjt, violin och altviolin op. 25 (1796—97). — För biåsinstrument: Oktett Ess-dur för 2 oboer, 2 klarinetter, 2 fagotter och 2 horn op. 103 (1792—93), Rondino Ess-dur för 2 oboer, 2 klarinetter, 2 fagotter och 2 horn (1792), Marsch för 2 klarinetter, 2 fagotter och 2 horn, Sextett Ess-dur för 2 klarinetter, 2 fagotter och 2 horn op. 71 (1796—97), Kvintett Ess-dur för oboe, fagott och 3 horn (omkr. 1795; otr.), 3 equale för 4 basuner (1812), Trio C-dur för 2 oboer och engelskt horn op. 87 (1793—94), Variationer för 2 oboer och engelskt horn över Laci darem (ur Mozarts Don Juan; 1795), 3 duos (C-dur, F-dur och B-dur) för klarinett och fagott (omkr. 1792), Allegro och menuett G-dur för 2 flöjter (1792) m. fl. Verk för piano: För piano 4 händer: 3 kompositioner (Gavott F-dur, Allegro B-dur, Mar-cia lugubre c-moll; omkr. 1790), Variationer C-dur över ett tema av greve Waldstein (1792 —93), 6 variationer D-dur över sången Ich denke dein (1800), Sonat D-dur op. 6 (1797), 3 marscher C-dur, Ess-dur och D-dur op. 45: 1—3 (1804), Fuga B-dur op. 134 (omkr. 1826; efter kvartettfugan op. 133); för piano 2 händer: 32 sonater: f-moll, A-dur och C-dur op. 2:1—3 (1796), Ess-dur op. 7 (s. å.), c-moll, F-dur och D-dur op. 10:1—3 (1798), c-moll (Pathé-tique) op. 13 (1797—98), E-dur och G-dur op. 14:1—2 (1799), B-dur op. 22 (1800), Ass-dur op. 26 (1801), Ess-dur (Sonata quasi una fantasia) och ciss-moll (Sonata quasi una fantasia, »Mån-skenssonaten») op. 27:1—2 (s. å.), D-dur op. 28 (s. å.), G-dur, d-moll och Ess-dur op. 31:1—3 (1802), g-moll och G-dur op. 49:1—2 (1799 resp. 1796; även bekanta under beteckningen »sona-tiner»), C-dur (»Waldstein») op. 53 (1804), F-dur op. 54 (1805), f-moll (»Appasionata») op. 57 (1804 el. 1806), Fiss-dur op. 78 (1809), G-dur op. 79 (s. å.; även kallad »sonatin»), Ess-dur (Das Lebewohl) op. 81 a (1809—10), e-moll op. 90 (1814), A-dur op. 101 (1816), B-dur (Ham-merklavier) op. 106 (1817—18), E-dur op. 109 (1820), Ass-dur op. 110 (1820—21) och c-moll op. 111 (1822); 3 sonater el. sonatiner Ess-dur, f-moll och D-dur (1783), Sonat C-dur (trol. 1791; ofullständig), 2 sonatiner G-dur och F-dur (omkr. 1790—92) m. fl.; ca 20 variationsverk, bland vilka märkas: 9 variationer c-moll över en marsch av E. C. Dressler (1780), 24 variationer D-dur över V. Righinis arietta Venni amore (omkr. 1790), 32 variationer c-moll (1804), 393 394