BEIDERBECKE Agne Beijer. Paul Bekker. B. var från 1846 sånglärare vid Kathedral-skolan i Oslo, dessutom från 1853 vid Nissens Pigeskole och 1887—90 lärare i kyrkosång och liturgisk sång vid det praktisk-teologiska seminariet vid Oslo univ. Han stiftade Den norske studentersangforening 1845 (dess ledare 1849—87), Kristiania handelsstands sångförening 1847 (dess dirigent från 1848) samt Kristiania haandverkersangforening 1848 (dess ledare till 1854). Är 1875 bildade han slutligen elitkören Johaniterna, som bestod av äldre akademiker. — Hans samlingar av sånger för manskör uppgå till över 40 häften och innehålla såväl egna kompositioner som bearb. Många kända körsånger ha också först publicerats där, t. ex. Ja, vi elsker. Även för skol- och kyrkosången hade han stor betydelse genom sin lärarverksamhet och sina sångböcker, och hans skrift Om den lutherska salmesang og dens gjenindförelse i den norske kirke (1858) väckte den s. k. ->Salmesangstriden. Verk: Samling af flerstemmige mandssange (Rekke 1—8, 41 h., 1845—82), Norsk folkesang-bog for firstemmigt mandskor (2 bd, 1863—74), Skolsångböcker: Skolesangbog (5 h., 1850—68), Sanglaere for folkeskolen (3 bd, 1869—73) m. fl. Religiösa sångsaml.: Salmesangbog for firstemmigt mandskor (1856), Melodier til Luthers aandelige sange (1859) o. a. Litt.: J. B. Halvorsen, Mindeblade over J. D. B. (1890); O. Andersen, Den norske studentersangforening 1845—1895 (1895). H.K. Beiderbecke [bfderbeka], Leon Bis-marck (Bix), amerikansk jazzmusiker, trumpetare (1903—31), började sin orkesterbana 1922 och kom över mindre band 1927 till Whiteman, där han stannade i två år. Från denna tid datera sig hans egentliga framgångar, och talrika grammofoninspelningar gjorde hans namn känt över hela världen. B. var även pianist och skrev själv musiken till flera av sina mest bekanta nummer, t. ex. In a mist (Bixology). Som trumpetare har han 403 mottagit starka intryck av Armstrong men även själv utövat stort inflytande på andra musiker. Litt.: H. Panassié, Les rois du jazz (1944). G. P. Beijer, Agne Gottreich Kristofer, teaterhistoriker och kritiker (f. 1888 24/i2), sedan 1946 prof, i teaterhistoria vid Stockholms högskola. Han ledde 1921— 22 restaureringen av ->Drottningholms slottsteater och organiserade det där inrymda teatermuseet, vars intendent han blev 1935. B. studerade klassiska och romanska språk samt litteraturhistoria vid Uppsala univ. och blev fil. lic. 1920; docent i teaterhistoria vid Stockholms högskola 1941. Han är en kunnig och vidsynt kritiker och har verkat som teater-och operarecensent i Göteborgs Handels- & Sjöfartstidning 1924—26 och sedan 1928, i Stockholms Dagblad 1926—28 samt i Ord och bild. Fil. hdr vid Uppsala univ. 1942. Skrifter: Slottsteatrama på Drottningholm och Gripsholm (bd 1, 1937) samt ett stort antal teaterhistoriska essäer och artiklar; Recueil de plusieurs fragments des premières comédies-italiennes (1928; tills, m. P. Duchartre). G.H. vah Beinum [bä^nam], Eduard, holländsk dirigent (f. 1901 3/9), kallades 1946 till konstnärlig ledare för Concertgebouw-Orkest i Amsterdam, där han från 1931 varit andre och från 1938 förste dirigent vid sidan av Mengelberg och B. Walter. B. gästade Stockholm med denna orkester 1946. B., som studerat vid MK i Amsterdam, har tidigare även dirigerat Haarlemsche Orkest Vereeniging från 1927. Han har vidare introducerat Bartoks och Szymanowskis verk i Holland men också visat stort intresse för den inhemska tonkonsten. A. Th. Be'kker, Paul, tysk musikskriftställare (1882—1937), musikkritiker i New York Staatszeitung und Herold från 1934. B. har gjort sig känd som en ivrig och inflytelserik förkämpe för nyare musikströmningar, främst Mahler, Schreker och Schönberg. B. var först violinist i Berliner Philharmo-nisches Orchester och verkade därefter en kortare tid som dirigent i Aschaffenburg och Gör-litz. Från 1906 verksam som musikkritiker i olika tidningar i Berlin och 1911—25 i Frankfurter Zeitung i Frankfurt a. M.; 1925—27 teaterintendent i Kassel och 1927—33 i Wiesbaden. Skrifter: Das Musikdrama der Gegenwart (1909), Beethoven (1911; sv. uppl. 1916; eng. uppl. 1926), Das deutsche Musikleben. Versuch 404