BE NT ZON, J. mångsidig om än ej särskilt originell kompositör, vars bästa verk falla inom kör-musikens område. Benoit var en av initiativtagarna till den 1867 grundade Ant-werpens Vlaamsche Muziekschool, för vilken han var ledare till sin död. Benoit började 1851 studera vid MK i Bryssel, bl. a. för Fétis, och blev redan under studietiden kapellmästare vid en teater, för vilken han skrev ett uppmärksammat flamländskt sångspel, Het dorp in’t gebergte (1857). Erhöll s. å. med kantaten Le meurtre d’Abel Rompriset och företog därefter vidsträckta studieresor i Tyskland. Benoit utgav 1861 De 1’école de musique fla-mande et son avenir, en skrift, som utgör ett viktigt led i hans strävanden att skapa en rent flamländsk musikkultur. I samma anda verkar han i de därefter publicerade arbetena De Vlaamsche Muziekschool van Antwerpen (1873), Verhandeling over de nationale Toonkunde (2 bd, 1877—79) o. a., i uppsatser i tidskrifter och i Brysselakad:s handlingar. — Benoits skrifter utgåvos av A. Corbet 1942. Bland hans talrika kompositioner må främst framhållas oratorierna Lucifer (1866) och De Schelde (1869) samt kantaterna De Oorlog (1873), Vlaanderens Kunstroem (1877; till 300-årsminnet av Rubens’ födelse), Antwerpen (1877), De Rhijn (1889). Verk (utom nämnda): Operorna Isa (1867) och Pompeja (1896); scenmusik till Charlotte Corday (1875) och Willem de Zwijger (1876); för soli, kör och orkester: Drama Christi (1871), La Lys (1871), Hucbald (1880), Muse der Ge-schiedenis (1880), Hymne å la Beauté (1882), Van Ryswick (1884), Juich met ons (1886); Requiem, Te Deum, 2 mässor etc.; flöjtkonsert, pianokonsert o. a. orkesterverk; sånger m. m. Litt.: C. Stoffeis, P. B. et le mouvement musical flamand (1901); J. Sabbe, In memo-riam: P. B., zijn leven, zijne werken, zijne be-tcckenis (1902); J. Horemans, P. B. (1934); C. van den Borren, P. B. (1943). S.W. Bensow, Josef Oscar, teolog (1870— 1936), utnämndes 1905 till kyrkoherde i Österåker, Stockholms län, och var från 1899 docent i dogmatik vid Uppsala univ. Han vai’ en stor beundrare av Wagner och utgav flera arbeten om denne. B. framträdde även som tonsättare. Skrifter: Richard Wagner såsom skapare af musikdramat (1889—92), Ludwig van Beethoven bedömd af Richard Wagner (1892). — B. översatte också Valkyrian (1891). S. W. Bentonelli [-tånä'lli], Joseph (G i u-seppe), eg. Joseph Horace B e n t o n, amerikansk operasångare, tenor (f. 1898 10/9, enl. annan uppgift 1900 el. 1902). B. engagerades 1938 vid Chicago City Opera 429 Joseph Bentonelli. Jörgen Bentzon. och var tidigare knuten till Chicago Opera Co. 1934—35 samt Metropolitan 1935—37. B., som fick sin utbildning hos J. de Reszke i Paris och Vanzo i Milano, debuterade i Bologna 1928 som Alfredo i La traviata och uppträdde därefter på europeiska operascener. Han återvände till USA 1934. B:s repertoar omfattar huvudsakligen italienska operor, varvid han även medverkat vid framförandet av nya verk. G. H. Bentzen-Rolin, Dagmar Maria An-toinette, operettsångerska (f. 1902 17/io). Utbildad vid MK i Stockholm (Dagmar Möller) är B. sedan 1944 engagerad vid Stadsteatern i Malmö. Hon var 1925—29 anställd vid Svenska teatern i Åbo, 1930 —35 vid Hippodromteatern i Malmö och 1935—36 vid Stora teatern i Göteborg. Roller: Denise i Lilla helgonet, O Mimosa San i Geishan, Violetta i Violen från Montmartre, titelr. i Jenny Lind m. fl. Å. L-y Bentzon, Johan Svend, dansk flöjtist (f. 1909 1/2), kusin till J. och N. V. B., en av de ledande inom danska musikerorganisationer, 1936 v. ordf, i Det unge Tonekunstnerselskab och ordf, i dess censurkommitté. B. studerade vid MK i Köpenhamn för bl. a. Gilbert-Jespersen och i Paris samt blev 1944 medlem av Statsradiofoniens orkester. Han har även framträtt som dirigent, bl. a. i Tivoli, och har konserterat i Danmark, Sverige (radio 1939) och Frankrike. Sch. Bentzon, Jörgen, dansk tonsättare (f. 1897 14/2), kusin till J. S. och N. V. B., 1933 protokollsekreterare i högsta domstolen. B. är en av förgrundsfigurerna inom dansk musik av i dag och tillhör styrelserna för nästan samtliga mera betydande danska musikföreningar. Särskilt har han ivrat för den musikaliska folk- 430