BERG, N. Natanael Berg. Fjärran i skog, som genom Jenny Lind även vann popularitet utanför Sverige. I MA:s bibi, finns i hdskr. hans Testamente till mina lärjungar (2 bd; 1868—69). — Förste hovsångare 1831. LMA s. å. D-d Berg, även Rexroth-Berg, Carl Natanael, tonsättare (f. 1879 ö/2 i Stockholm). Berg framträdde tillika med Atterberg, Rangström och O. Lindberg under 1900-talets första decennium ss. en bland de främsta representanterna för en yngre tonsättargeneration, som stod i viss opposition mot äldre svenska kompositörer och eftersträvade en modernare, mera oförvägen, nationellt betonad stil. Bergs musik är dock mer kosmopolitiskt färgad än de övrigas och närmar sig speciellt R. Strauss, såväl stilistiskt och orkester-tekniskt som betr, målerisk behandling av ofta högt siktande programmatiska ämnen. Berg vai’ även en av initiativtagarna till Föreningen Svenska tonsättare och dess förste ordf. (1918—25). — LMA 1932 men begärde sitt utträde redan s. å. Efter avlagd studentex. 1898 och veterinärex. 1902 har Berg till 1939 tjänstgjort som militär 439 veterinär vid skilda reg. Han studerade solosång för Günther vid MK i Stockholm 1897— 1900 och en kort tid kontrapunkt för J. Lindegren men är i övrigt musikalisk autodidakt. Han har 1908—09 och 11—12 uppburit Statens tonsättarestipendium. Berg debuterade med framgång 1907 och väckte från 1911 betydande uppmärksamhet som en skicklig orkesterkompositör med färgrik instrumentation och djärva idéer (operan Leila, de symfoniska kompositionerna Traum-gewalten, Varde ljus! etc.). I senare verk, främst Höga Visan (1925), ha tonspråk och instrumentation fått en jämförelse med tidigare verk stramare och värdigare hållning. Scenisk musik: Operorna Leila (1908—10; Sthlm 1912), Engelbrekt (ung. 1924—28; Sthlm 1929), Judith (ung. 1931—35; Sthlm 1936), Birgitta (Sthlm 1942) och Genoveva (1944—46: Sthlm 1947); pantomimbaletterna Älvorna (1914; Sthlm 1915), Sensitiva (1919; inköpt av K. teatern i Stockholm men ej uppförd) och Hertiginnans friare (1920; Sthlm 1922). Verk för orkester: Symfonierna Alles endet was entstehet (1913), Varde ljus! (1914), Årstiderna (1916), Makter (1917, omarb. 1939), Pezzo sinfonico (1918) och Trilogia delle passioni (1924); Traumgewalten, symfonisk dikt (1911), svit för orkester (1930); violinkonsert (1918); Serenad för violin och orkester (1923), piano -konsert (1931). Verk för soli, kör och orkester: Mannen och kvinnan (Fröding; 1911, ej uppförd), kantat (1922), Höga Visan (1925); Israels lovsång, för kör och orkester (1915). Verk för en röst med orkester: Saul och David (Fröding; baryton, 1907), Eros’ vrede (Fröding; baryton, 1907), Predikaren (Fröding; baryton, 1911), Die badenden Kinder (sopran, 1918) och Elva sånger (1926). Kammarmusik: Pianokvintett (1917), stråkkvartett (1919). G. B. Berg, Per, militärmusiker (f. 1897 31/3), från 1942 musikdir. vid Kungl. Södermanlands pansarreg. B. är samtidigt dirigent för Strängnäs orkesterförening. B., som avlade musikdir.-ex. vid MK i Stockholm 1923 samt organist- och kantorsex. 1939, var 1930—41 musikdir. vid Kungl. Västerbottens och 1941—42 vid Kungl. Södermanlands reg. Åren 1930—41 verkade han dessutom som dirigent vid Umeå musiksällskaps symfonikonserter. — B. har även gjort sig känd som kompositör av militärmarscher, bl. a. Armé och marin, och som instrumentatör för militärkår. I. G. Berg, Per Adolf, organist (1786— 1864), främst känd som instiftare av alltjämt bestående donationer till Kungl. Musikaliska Akademien i Stockholm. B., som efter självstudier tjänstgjorde som organist i Kumla och därefter i Alunda socken, Uppsala län, donerade 1863 1 500 kronor för bil 440