BIONDINI Verk: Mässor och motetter med b. c. (libro 1; 4-st.; 1607), mässor, litanior och motetter med b. c. (5-st.; 1608), mässor med b. c. (3-st.; 1609) och psalmer m. m. F. L-g BiondFni, konstnärsnamn för ->Ene-qvist, Mathilda. Bi'rckenstock [-Jtok], Johann Adam, tysk violinist (1687—1733), kom 1730 som hovkapellmästare till Eisenach efter att från 1709 ha tillhört hovkapellet i Kassel, där han 1725 blev konsertmästare. B., som var elev till J. B. Volumier i Berlin och F. Duval i Paris, var en av sin tids främsta violinister i Tyskland och komponerade för sitt instrument talrika verk, som i fråga om ingivelsens kraft stundom komma en Händel eller Tartini nära. Verk: 12 concerti grossi, 12 violinsonater med b. c. (2 bd, 1722) samt 6 triosonater. I UUB finns en sinfonia i hdskr. S. W. Bird, William, ->Byrd. Birgitta, opera i 4 bilder. Text och musik av N. Berg. Uppförd ffg.: Sthlm 1942. — Huvudroller: Birgitta (sopran), Karl (tenor), Katarina (sopran), Giovanna (sopran). Birgitti'nritualen, en sammanfattning av böner, läsningar och sångstycken i det för birgittinordens nunnekloster gällande veckoofficiet. B. sammanställdes av Birgittas biktfader, magister Petrus Olavi i Skänninge (d. 1378), efter sedvanliga formulär till en serie av tidegärder för veckans dagar. De fördela sig på 1 e k t i e r (hämtade ur Birgittas uppenbarelser), psalmer (127 av Davids psalmer) och egentliga sångstycken (antifoner, responsori-er, versiklar och hymner). Det är i den sista gruppen Petrus Olavi haft möjlighet till nyskapande, betr, texterna främst 28 av de 35 veckohymnerna, alla på tidigare brukade melodier, och betr, musiken närmast responsori-erna. Hymnerna finnas utg. i Analecta hym-nica 48 (1905). B:s musik är ännu ej systematiskt undersökt. Litt.: R. Geete, Jungfru Marie örtagård (Svenska fornskriftsällskapets saml. 30, 1895); T. Norlind, Vadstena klosters veckoritual (i Samlaren 1907); C.-A. Moberg, Die liturgischen Hymnen in Schweden, 1 (1947). C.-A.M. Birjukov [birjo'kåff], Jorij Sergeje-vitj, rysk tonsättare (f. 1908 14/4). Elev av Mjaskovskij vid MK i Moskva har B. skrivit bl. a. en symfoni o. a. orkesterverk, kammarmusik (en pianokvintett), en kantat, pianostycken och sånger m. m. G. M. Birkedal-Barfod, Ludvig Harbo Gote, dansk kyrkomusiker (1850—1937), organist vid Marmorkirken i Köpenhamn 1894 —1926, ledare för Köpenhamns Organist-skole 1906—32, dessutom lärare i musikteori och orgel vid Matthison-Hansens MK samt musikkritiker i Kristeligt Dagblad. B:s förnämsta verk är koralsaml. Menighedens Melodier (2 bd, 1914—15); han har f. ö. främst utg. pedagogiska arbeten ss. pedalstudier, etyder, en harmoniumskola samt smärre pianostycken, en fantasi för orgel över Dejlig er Jorden och sånger. Sch. Birknes, Tönnes Nilsinus T ö n n e-s e n, norsk musikkritiker och tonsättare (f. 1871 26/i), musikanmälare i Verdens Gang 1897—99, i Socialdemokraten 1899 —1900 och i Nationen i Oslo sedan 1943. B. har varit intendent i Filharmonisk selskap 1919—21 och 1931—34. Verk: Scenmusik, filmmusik, orkesterverk, kantater och verk för violin. — Orkesterinstru-mentene og det möderne orkester (1926). H. K. Birmingham [bo/mingam], Englands andra stad och en av landets främsta industristäder (1001600 inv. 1945), har sedan senare hälften av 1700-talet haft ett betydande musikliv, vari Birmingham Musical Festivals spelat en huvudroll. De ryktbara musikfesterna höllos 1768—1912 och anordnades först med oregelbundna mellanrum men sedan 1796 vart tredje år. De leddes av bl. a. Sir Michael Costa (1849—82) och H. Richter (1885—1909). Programmen upptogo främst äldre och nyare körverk med orkester. En kvarleva från musikfesternas dagar var Birmingham Festival Choral Society (gr. 1845), som gav konserter till 1939. Festerna höllo tillbaka det övriga lokala musiklivet, som blomstrat upp, sedan de nedlagts. Musikdramatiken har sporadiskt odlats på Re-pertory Theatre. Instrumentalmusiken tillgodoses av City of Birmingham Orchestra (gr. 1920), en utbyggnad av de söndagskonserter, som från 1918 arrangerades av A. Matthews. Denne dirigerade orkestern till 1924, varefter ledare varit A. Boult (1924—30), L. Heward (1930—43) och från 1943 G. Weldon. Vokalmusiken omhuldas av City of Birmingham Choir (gr. 1921) m. fl. körer. Musikundervisningen omhänderhas av Birmingham and Midland Institute’s School of Music (gr. 1854), som speciellt under ledning av G. Bantock (1900—34) kraftigt utvecklats, varjämte Birminghams univ. har en lärostol i musikvetenskap (gr. 1905). Litt.: J. S. Smith, The story of music in Birmingham (1945). G. T. 507 508