BOROV SKIJ är lineärt konstruktiv utan att för den skull vara torr. Verk: Operan Satyr och baletten Kfysar; en symfoni Dess-dur och några symfoniska dikter samt en piano- och en violinkonsert; 3 stråkkvartetter, en pianokvartett o. a. kammarmusik; vokalmusik m. m. G. B. Bornschein [bo^njain], E d u a r d, tysk tonsättare (f. 188 3 22/g), har efter studier i Sondershausen grundat ett eget MK i Saarbrücken och dessutom varit verksam som kapellmästare i Nürnberg, Lübeck och Braunschweig samt som lärare vid MK i Breslau. Verk: Scenmusik; orkesterverk, kammar- och pianomusik samt körverk, ss. Arbeit för manskör och biåsorkester. F. H. T. Borodfn, Aleksandr Porfirjevitj, rysk tonsättare (1833 12/n—1887 28/2), en av de främsta representanterna för den nyryska skolan. Borodin var urspr. en varm beundrare av Glinka, blev senare anhängare av den västeuropeiska nyromantiken och anslöt sig 1862 till kretsen av s. k. ungryssar kring Balakirev. Hans personliga stil utmärker sig genom sin dekorativa färgrikedom, manliga kraft och monumentalitet. I överensstämmelse med den ryska skolans tendenser bygger Borodin även på de nationella traditionerna från Glinka. Från västerlandets romantiker övertog han vidare böjelsen för programmusik och från Balakirev förkärleken för orientalisk kolorit. Med Furst Igor skapade han urbilden för den ryska episka operan och hans inflytande som symfoniker är märkbart ännu hos moderna ryska tonsättare, t. ex. Mjaskovskij och Sjaporin. Borodin studerade medicin och kemi, blev militärläkare och efter ett 3-årigt uppehåll i utlandet för studier ord. lärare vid medicinsk-kirurgiska akademin i Petersburg. Sina första kompositionsförsök gjorde han vid 13 års ålder. — B:s brev finnas utg. (2 bd, 1928—36, ry.). Verk: Operan Furst Igor (1869—87; Kiev 1891; Sthlm 1933); 3 symfonier, Ess-dur (1862—67), h-moll (1869—76) och a-moll (1887; ofullbordad; instrumenterad av Glazunov) samt den symfoniska dikten »I Centralasien» (1880); två stråkkvartetter A-dur och D-dur; sånger m. m. Litt.: "V. Stasov, A. B. (1889; ry., fr. övers, av A. Habets med brevväxlingen mellan B. och Liszt 1893; eng. övers, av R. Newmarch, B. and Lizst, 1896); monografier av Dianin (ry.; 1888); Timofejev (ry.; 1912) och Glebov (ry.; 1922); Rimskij-Korsakov, självbiogr. (ry.; 61935); G. E. H. Abraham, B., the man and his music (1927); dens., Prince Igor: an experiment in lyrical opera (i MQ 1931); dens., Studies in 585 Aleksandr Borodin. russian music (1935); dens. och M. D. Calvoco-ressi, Masters of russian music (1936); »Ryska musikens historia» bd 2 (ry.; 1940). M. S. Borowski [bå°ro'fski], Felix, amerikansk tonsättare, pedagog och musikskriftställare av engelsk börd (f. 1872 10/3). Efter studier i London och vid MK i Köln har B. från 1897 verkat i USA som lärare och föreläsare; dir. för Chicago Musical College 1916—25 och för Civic Music Association 1926—32 och därefter verksam som föreläsare i formlära och musikhistoria vid Northwestern Univ., Illinois. B. har även varit recensent vid ett flertal Chicagotidningar. — Hdr vid Chicago Musical College 1938. Verk: Operan Fernando del Nonsensico (1935; Los Angeles 1937), 3 baletter; 3 symfonier (d-moll 1932, e-moll 1933, G-dur 1937), pianokonsert (1913), symfoniska dikter etc.; kammarmusik, orgelkompositioner, sånger m. m. — Utg. opera- och konserthandböcker. G. B. Boro'vskij, Aleksandr Kirillovitj, amerikansk pianist av rysk börd (f. 1889 18/3), studerade för Anna Esipova vid MK i Petersburg (Rubinsteinpriset 1912) och undervisade från 1915 vid MK i Moskva. B. lämnade Ryssland 1920 och har därefter framgångsrikt konserterat i 586