BRUCKNER-SÄLLSKAP zu seiner Lebensgeschichte (-1927); E. Kurth, B. (2 bd, 1925; med bibliogr.); A. Orel, A. B. Das Werk. Der Künstler. Die Zeit (1925); F. Grüninger, A. B. Der metaphysische Kern seiner Persönlichkeit und Werke (1930; med bibliogr. och verkfört.); G. Engel, The life of A. B. (1931); W. Auer, A. B., sein Leben und Werk (21934; med bibliogr. och verkfört.); R. Haas, A. B. (1934; med bibliogr. och verkfört.); K. Laux, A. B. Leben und Werk (1940); L. van Vassen-hove, A. B. (1942; fr.); O. Lang, A. B. Wesen und Bedeutung (21943); A. Machabey, La vie et Toeuvre d’A. B. (1945; med bibliogr. och verkfört.). — Spec.-arbeten: A. Halm, Die Sympho-nie A. B:s (1914); A. Orel, Unbekannte Früh-werke B:s (1921); K. Singer, B:s Chormusik (1924); M. Auer, A. B. als Kirchenmusiker (1927); F. Munch, La musique religieuse de A. B. (1928); H. A. Grunsky, Formenwelt und Sinngefüge in den B. — Symphonien (2 bd, 1931); A. B. Wissen-schaftliche und künstlerische Betrachtungen zu den Originalfassungen. Hrsg. von der Interna-tionalen Bruckner-Gesellschaft (1937); F. Oeser, Die Klangstruktur der B.-Symphonie. Eine Studie zur Frage der Originalfassungen (1939); W. Abendroth, Die Symphonien A. B:s. Er-läuterungen (1940); F. Wohlfahrt, A. B:s sin-fonisches Werk. Stil und Formerläuterung (1943); H. Eppstein, A. B.... (i Musikvärlden 1946). Å. L-y Bruckner- sällskap, sammanslutningar’ med ändamål att befrämja Anton Bruck-ners verk. Det första, B r u c k n e r-B und in Wien, grundades 1912 och 1918 tillkom Bruckner-Vereinigung i Berlin. Efter första världskriget bildades ett flertal dylika sällskap i Tyskland och Österrike, vilka 1925 samordnades i Internationale! Bruckner-b u n d, den samlande organisationen för alla Brucknervänner. För utgivandet av en samlad uppl. av Bruckners verk ombildades detta sällskap 1927 till B r u c k n e r-G esellschaft och upptog i ledningen representanter för förläggare samt för nationalbiblioteket i Wien. Är 1929 fick sällskapet nya stadgar och namnet ändrades till Internationale B r u c k-n e r-G esellschaft. I Schweiz bildades 1926 Schweizer B r u c k n e r-B und under ledning av E. Kurth, 1931 B r u c k n e r-S ociety of America i New York och 1934 Neederland-sche Bruckne r-V ereeniging i Amsterdam (rekonstruerad 1948). Internationale Bruckner-Gesellschaft, som arbetar med sektioner på olika orter, utger sedan 1929 tidskriften Bruckner-Blätter och det amerikanska sällskapet sedan 1932 Chord and Dis-chord. Ä. L-y Bruddans, en honnörsdans som vanl. utfördes omedelbart efter bröllopsmålti- 699 den som inledning till den allmännare dansen. I svensk folktradition är det mestadels vigselförrättande prästen, som skall dansa först med bruden, på en del håll är det brudgummen. Härefter har brudparet haft skyldighet att i tur och ordning dansa med övriga gäster efter social rangställning vid tillfället. M.R-g Bruderovet, ty. Norwegische Hochzeit, opera i 2 akter. Musik och text av G. Schjelderup. Uppförd ffg.: Prag 1900; Oslo 1919. — Huvudroller: Amund (baryton), Orlog (sopran), Torolf (tenor), Gudrun (alt). H.K. Brudköpet, tj. Prodanä nevésta, komisk opera i 3 akter. Musik av B. Smetana till text av K. Sabina. Uppförd ffg.: Prag 1866; Sthlm 1894; Hfors 1910; Khmn 1930. — Huvudroller: Marie (sopran), Hans (tenor), Kezal (bas), Wenzel (tenor). Brudmarsch, i vissa trakter av Sverige även benämnd brudlåt, den melodi som spelades på bröllopen då brudparet med följe tågade in i el. ut ur kyrkan. Vissa socknar, särskilt i Dalarna, hade sin egen brudmarsch. B. kan vara komponerad i bygden, men ursprunget, som är heterogent, känner man inte. Den kan sålunda påminna om gamla militär- och andra marscher, vismelodier, bourréer, kadriljer o. a. kontradansmelodier etc. N. D. Bruhns, Nicolaus, dansk musiker (1665—97), från 1689 organist i Husum i Slesvig. B. studerade för sin far, som var organist i Svabsted, för Buxtehude i Lübeck och sin farbror, violinisten Peter B. Han vistades en tid även i Köpenhamn som organist. Både som organist och violinist tillhörde B. tidens mest framstående och som kompositör anknyter han till Buxtehude. Verk: Gesammelte Werke (d. 1—2, 1937—39; bearb. av F. Stein i EDM Reihe 2). Sch. Brumel [brymä'l], An t oni e, nederländsk tonsättare (omkr. 1450—omkr. 1520), tillhörande tredje nederländska skolan och elev till Okeghem. B. blev 1483 körledare vid Notre Dame i Chartres, därefter i Laon; innehade 1498—1501 samma befattning vid Notre Dame i Paris. Han 700