Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Brumel, Antoine
- Brummer, Hanna
- Brun, Frederik
- Brun, Fritz
- Brun, Hans Salvesen
- Brun, Johan Nordal
- Brun, Johanne
- Brundin, Folke
- Bruneau, Alfred
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread.
/ Denna sida har aldrig korrekturlästs.
B RUNEAU
var sedan hovmusiker i Lyon och från 1505 i
Ferrara.
Verk: 5 mässor (4-st.; 1503), Missa super
Dringhs (6-st.; 1508) m. fl. samt ett stort antal
motetter (1502—14). — En mässa i nytr. av H.
Expert (i Maitres musiciens 9).
Litt.: A. Pirro, Dokumente über A. B., Louis
van Pullaer und Crispin van Stappen (i ZMW
1928/29). B. A.
Brummer, Johanna Sofia (Hanna),
f. Falkman, finländsk sångerska,
sopran (1823—82). B., som utbildades i
sin födelsestad Stockholm av I. Berg
(sång) och Dannström (komposition),
flyttade 1843 till Helsingfors, där hon
ofta framträdde som konsertsångerska
och även kreerade flera operaroller, bl. a.
Leonora i Kung Karls jakt. A. F-
Brun, Frederik Carl Christian,
dansk operasångare, tenor (1851—1919),
bror till J. N. B. — B. tillhörde under
olika perioder 1877—1900 Det kgl. Teater
i Köpenhamn och var där en mycket
anlitad kraft, inte minst som Wagnersångare.
Utbildad vid MK i Köpenhamn och av
La-blache i Paris debuterade han 1876 på Det kgl.
Teater som greve Almaviva i Barberaren i
Sevilla och gästspelade även i Danmark och
Tyskland. B. var 1888—89 anställd vid K. teatern i
Stockholm och under sina sista år verkade han
som pianist, bl. a. i Sverige. — G. 1893—1906
m. sångerskan Johanne B. Sch.
Brun [bro:n], Fritz, schweizisk
tonsättare (f. 1878 18/8), blev 1903 lärare vid
MK i Bern, där han
vid sidan av
piano-pedagogisk verksamhet även
dirigerat Bernische
Mu-sikgesellschaft 1909
—41 samt fungerat
som kördirigent vid
bl. a. Berner
Lie-dertafel. B.
studerade vid MK i Köln,
för Mengelberg och F. Wüllner och har
som tonsättare vunnit avsevärt
beaktande. — Hdr vid univ. i Bern 1920.
Verk: 8 symfonier, den symfoniska dikten
Aus dem Buche Hiob, Variationen über ein
eigenes Thema för piano och orkester (1944), en
pianokonsert (1947) m. fl. orkesterverk;
körverket Verheissung; stråkkvartetter; violinsonater;
manskörer m. m.
Litt.: F. Kienberger, F. B. (i ÖM 1948). G. B.
Brun, Hans Salvesen, norsk
skådespelare och operasångare, tenor (1834
—1901), debuterade 1855 i Bergen efter
studier för C. Helsted i Köpenhamn och
Wartel i Paris. B. var 1861—1900 anställd
vid Kristiania theater; även eftersökt som
sånglärare.
Roller: Octavio i Don Juan, Max i Friskytten,
Lionel i Martha, Massarena i Svarta dominon
och titelr. i Faust. Ö. G.
Brun, Johan Nordal, dansk
operasångare, tenor (1857—1900), bror till F. C.
C. B. Efter sångstudier i Tyskland var B.
1889—99 engagerad vid Det kgl. Teater i
Köpenhamn, där han sjöng de bärande
lyriska tenorpartierna. Dessutom
uppträdde han bl. a. i Berlin och Stockholm 1894.
Sch.
Brun, J o h a n n e Marie Emilie f.
P r i e m e, dansk operasångerska, sopran
(f. 187 4 23/8). Urspr. anställd vid baletten
fick B. sin höga ljusa koloratursopran
utbildad av sin man. Hon debuterade 1896 på
Det kgl. Teater som Nattens drottning i
Trollflöjten och var till 1916 en av denna
scens bästa kvinnliga krafter, främst som
wagnersångerska. B. har även uppträtt i
utlandet, särskilt i Tyskland.—Kgl.
Kam-mersangerinde 1916. — G. 1893—1906 m.
operasångaren Frederik B- Sch.
Brundin, F ol k e Harald Emil, sångare,
baryton, och kyrkomusiker (f. 190 8 23/n),
studerade vid MK i Stockholm,
organist-och kantorsex. 1933, musiklärarex. 1937,
och för Hislop (solosång) och är sedan
1939 kantor i Adolf Fredriks församling
i Stockholm. — B. har uppburit Christine
Nilssons stipendium.
B. har framträtt som sångare vid konserter i
Stockholm 1936 och 39 samt i svensk radio.
G. P.
Bruneau [brynå'],Louis Charles
Bona-venture Alfred, fransk tonsättare (1857
—1934). B skrev till en början
orkester-och kammarmusik men övergick med
treaktsstycket Kérim (1887) till operan.
Som livlig beundrare av E. Zola tonsatte
han därefter flera musikdramer, till vilka
Zola skrivit texten eller denna
bearbetats efter hans romaner. I stilen har B.
anknutit till sin lärare Massenet och
Wagner. Han verkade även som musik-
701
702
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Thu Apr 30 17:52:55 2026
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/sohlmans/1-1/0381.html