BUDASJKIN Buenos Aires. Teatro Colön: exteriör. sammansättning består trion av violinisten N. Roth, den holländske violoncellis-ten P. Lentz (f. 1905) och pianisten Hona Kabos (f. 1898). — B. framträdde först 1926; Sverige ffg. 1928. G. B. Buda'sjkin, Nikolaj, rysk tonsättare (f. 1910 ®/8). B., som varit elev av Mjaskovskij vid MK i Moskva, har skrivit en symfoni och flera andra orkesterverk, däribland montenegrinska folkdanser, en svit och 2 uvertyrer för orkester med allmogeinstrument samt pianokompositioner, sånger och körverk. M. S. Buenos Aires, Argentinas huvudstad och Sydamerikas största stad (2 457 000 inv. 1946), har upplevt en snabb musik-kulturell tillväxt sedan 1880-talet, vari dess världsberömda opera, Teatro Colon, spelat en huvudroll. Medan under 1800-talet åtskilliga italienska operasällskap gästade Buenos Aires, har staden genom invigningen 1908 av Teatro Colon fått en fast inhemsk institution för den musikdramatiska konsten, där även de främsta internationella krafter uppträtt; från Skandinavien bl. a. Karin Branzell, J. Berglund, J. Björling, Kirsten Flagstad, L. Melchior, T. Ralf och S. Svanholm Dess orkester, från 1930 under J. J. Castros ledning, är även landets främsta; den ger också konserter. Operetter framföras å Ma-noni-teatern. Orkestermusiken odlas dessutom bl. a. av Orquesta Filarmönica de la Asocia-ciön del Profesorado Orquestal (gr. 1894), också den sedan 1931 ledd av J. J. Castro. Konsertserier med modern musik ges av Grupo Renovacion (gr. 1929) och genom Conciertos de la Nueva Musica (gr. 1936). Musikundervisningen omhänderhas i främsta rummet av Conservatorio Nacional de Musica y Declamacion, där E. Drangosch var dir. 1905 —25, och Conservatorio de Musica de Buenos Aires, som grundades 1893 av A. Williams och senare fått bära hans namn. Härtill komma en rad mindre musikinstitutioner. I Museo Argen- tino de Ciencias Naturales, stadens musikvetenskapliga museum, finns även en avd. för musikvetenskap, som sorterar under C. Vega. Bland musikförlag märkas La Quena, Carlos Lottemoser och Grupo Renovacion. — Konsertsal: Teatro del Pueblo. Litt: E. de la Guardia och R. Herrera, El arte lirico en el Teatro Colön... (1908—33) (1933); E. de la Guardia, Le »Théåtre Colon» de B. (i SchwM 1948). G.M. BuTfa, it., skämt, upptåg. B. som förkortning av opera buffa betecknar en komisk opera. Buffonisterna ->Bouffons. Bugge, Magda, norsk pianist och tonsättare (1846—1923), under 12 år verksam som musikpedagog och konsertgivare i USA. Hon studerade för Neupert (piano) och Hornemann i Köpenhamn samt Grieg (komposition). B. har komponerat en orkestersvit, verk för piano och ett flertal sånger. H. K. Bugge-Hansen, U n n i, norsk operasångerska, sopran (f. 1910 28/3), utbildad i Oslo, där hon framträtt med Filharmonisk selskaps orkester och upprepade ggr sjungit i radio. Hon var 1942—-46 knuten till K. teatern i Stockholm som operastipendiat. Roller: Margareta i Faust, Micaela i Carmen, Mimi i Bohème, Loretta i Gianni Schicchi o. a. G. P. Bukarest (Bucuresti), Rumäniens huvudstad (985 000 inv. 1945) är även landets andliga centrum och den ledande musikstaden. De mest betydande musikinstitutionerna äro operan och filharmoniska orkestern, radions symfoniorkester och ett antal operetteatrar. Den främsta körsammanslutningen är Carmen. För den högre musikutbildningen svarar ett statligt MK och för musikvetenskapen en forskningsavd. vid univ. Dessutom finnes en saml. fonografrullar, omfattande sammanlagt över 30 000 och fördelade på Archives des Phonogrames du Ministère de 1’Instruction, des Cultes et des Arts (Archiva fonogramicä) och Société des Compositeurs Roumains, Archives de Folklore. Föreståndare härför har varit C. Brailoiu. B. P. Bukofzer [bo'k-], Manfred F., tysk musikforskare (f. 1910 27/3), dr phil. 1936, blev 1940 lärare vid Reserve Univ., Cleveland, Ohio. B. har särskilt ägnat den senare medeltiden ingående och värdefulla studier. 715 716