B U D A P E S T T RIO N Ar 1780 byggdes den första teatern i staden Buda och 1812 invigdes stadsteatern i Pest, båda avsedda för såväl taldrama som opera. De starka nationella strömningarna omkr. 1800 föranledde grundandet 1837 av Pests nationalteater tör uppförandet av tal- och musikdramatik på ungerska. År 1884 invigdes det nya kungliga operahuset, vilket livligt stimulerade operaintresset. Budapestoperan har blivit känd som en av de bästa i Europa med en omfattande fast repertoar och en ensemble med framstående artister; dess konstnärliga ledare är f. n. A. Toth. Bland Budapests många orkesterföretag är A Filharmoniai Tår-sulat (Filharmoniska sällskapet; gr. 1853) med J. Ferencsik som nuv. dirigent det förnämsta. Dess första ledare var F. Erkel, och 1893 —95 stod A. Nikisch i spetsen för detsamma, senare följd av bl. a. E. von Dohnånyi. Székesfövårosi Zenekar (huvudstadens orkester) bildades 1914 och Budapesti Hangverseny Zenekar (Budapests konsertorkester) 1930. Bland dess ledare märkas L. Somogyi och D. Bartha. Ett stort antal körsammanslutningar äro verksamma i staden, av vilka den äldsta är Vidåm-såg Tårsulata (Glada sällskapet; gr. 1834). Budapesti Korus, som är den förnämsta kören, uppstod omkr. 1940 genom sammanslagning av Palestrina- och S:ta Ceciliakörerna. En annan betydande förening är Székesfövårosi Énekkar (Huvudstadens sångkör; gr. 1912). Bland manskörerna kan nämnas Budai Dalårda (gr. 1864). Är 1837 väcktes planer på en nationell musikskola och genom ekonomiskt bistånd av Franz Liszt grundades 1840 en dylik, vilken 1867 fick namnet Nemzeti Zenede (National-konservatoriet). Denna institution visade sig emellertid snart otillräcklig och 1875 inrättades därför landsmusikakademin (Orszågos Magyar Kirålyi Zeneakadémia) med Liszt som president och lärare, därför även kallad »Franz Liszt-akad.». Den är Ungerns ledande musikläroanstalt; dir. 1935—40 var Dohnånyi och från 1940 E. de Zathuretzky. Bland lärarna finnas namn sådana som B. Bartok, J. Hubay, D. Popper, Z. Kodåly. I Budapest grundades 1946 en Béla Bartok-akademi med Kodåly som president Övriga viktigare musikskolor äro Pest-Buda Régi Zeneiskolåi (gr. 1727) och Budapest Székesfövårosi Zeneoktatåsa (Huvudstaden Budapests musikläroanstalt; gr. 1910). Etnografiska museet har en stor samling ungersk och närbesläktad folkmusik i uppteckningar, omkr. 10 000, och i grammofoninspelningar, över 40 000, vilka tillkommo på initiativ av främst Bartok och Kodåly. Dess föreståndare är f. n. L. Lajtha. Operan i Budapest. Konsertlokaler: tre större och tre mindre konsertsalar samt stadsteatern. Litt.: 50-jähriges Jubiläum der königlichen ungarischen Hochschule für Musik 1875—1925 (festskrift; 1925); A magyar muzsika könyve (utg. av I. Molnår, 1936); E. Sebestyén, Magyar operajåtszås Budapesten 1793—1937 (1937); Z. Kodåly och D. Bartha, Die ungarische Musik (1943). Å.L-y Budapestkvartetten, ty. Budapester Streichquartett, ungersk stråkkvartett, tillhörande eliten bland nutida kammarmusikensembler, grundades efter det första världskrigets slut och har sedan omkr. 1918 konserterat i Europa, Afrika, Australien och USA. B. har ofta framträtt i Sverige, senast 1936 (konsert) och 1939 (radio). Av B. finnas utmärkta grammofoninspelningar. — B. är numera stationär vid Mills College, Oakland, USA. B. bestod urspr. av violinisterna E. Hauser (f. 1893) och I. Pogånyi, altviolinisten I. Ipolyi och violoncellisten H. Son men har ombildats flera gånger och var år 1947 sammansatt av violinisterna J. Roismann (f. 1900, primarie från 1927) och A. Schneider (f. 1908), altviolinisten B. Kroyt (f. 1897) och violoncellisten M. Schneider (f. 1904). G. B. Budapesttrion, ungersk kammarmusikensemble, urspr. bestående av violinisten N. Roth (f. omkr. 1902), violoncellisten G. Roth, den föreg:s broder, samt pianisten A. Petri. Den sistnämnde ersattes senare av L. Barbour, och i sin nuvarande 713 714