BUXTON len visar hans musik en regelbunden och klar form, en av textens naiva och pietistiska stämning beroende, folkligt innerlig, dansmusikaliskt färgad melos. Djärvheten i harmonik och sammansmältningen av dansmässig melodik med den patetiska monodin visar den stora personliga kraften och djupet i hans begåvning. Buxtehudes far, Johan el. Hans Jen-s e n-B uxtehude, härstammade från det holsteinska Oldesloe, men modern, Helle Jespersdaatter, var danska, kanske även farfadern (Jens?), och faderns hela verksamhetstid förflöt i Danmark, först som organist i Hälsingborg, där sonen lär ha fötts, sedan i Helsingör. I dessa båda städer var även Diet-rich organist, i Hälsingborg från 1657 och Helsingör från 1660, innan han 1668 kallades till Marienkirche i Lybeck som den berömde Franz Tunders efterträdare, vars dotter Anna M arga r e t h e han äktade. Av hans 7 döttrar gifte sig en med Buxtehudes efterträdare, J o h a n n Christian Schiefferdecker (1679— 1732). Valet av Buxtehude som organist visar det goda rykte som denne redan åtnjöt. I den rika hansestaden hade han möjlighet till vidsträckt konstnärlig verksamhet. Även de nordiska köpmansstäderna ägde ett välmående och självmedvetet borgerskap, som satte en ära i att ha goda musiken i stadens tjänst och skön musik i kyrkan. Även om Buxtehude beklagat sig över otillfredsställande möjligheter till musik -uppföranden, så lämnade borgarna dock ganska god hjälp till sådana, främst i form av de genom Buxtehude så berömda Lübecker Abend-musiken (^-Lybeck), regelbundna konsertserier i advent med kyrkliga program. De bestodo vanl. av fem textligt sammanhörande kyrko-konserter. Endast 3 dylika serier ha bevarats, därav en enda med musik, Das allerschröck-lichste und allererfreulichste, nämlich das Ende der Zeit... (1683; återfunnen i UUB 1928; utg. 1941 av W. Maxton). Buxtehudes stora berömmelse hos samtiden berodde på hans »Abend-musik» och orgelspel. Hur berättigad den var bevisar bäst Bachs ryktbara fotvandring till Lybeck hösten 1705 enkom för denna musiks skull, som fängslade honom så, att han försummade sin egen tjänst i Arnstadt många veckor. Buxtehude är i själva verket en av de största orgelkonstnärerna före Bach med rika och fantasifulla koralbearbetningar, väldiga koralfantasier, orgelfugor och preludier, utmärkta av virtuos figurering, djärva modulationer, glänsande klangprakt och romantiskt svärmeri, allt i en arkitektoniskt fast ram. Buxtehude har även skrivit kammarmusik. I UUB ligger ett unikt tryck med 2x7 triosonater för violin, gamba och b. c., tr. i Hamburg 1696. För lorade äro de 7 cembalosviterna över »de 7 planeternas sanna natur»; återfunna (1938 i Danmark i en släktbok i Nyköbing-Falster) ej mindre än 19 andra sviter, 6 variationsverk och 3 mindre stycken för cembalo eller klavikord (utg. 1942 av E. Bangert). I LUB återfann J. Hedar i den s. k. Wensterska saml. flera orgel-och kantatverk. Det största antalet befinner sig dock i UUB, sammanlagt 139, några dock du-pletter. Tillvaron av denna saml. beror delvis på personlig vänskap mellan Buxtehude och hovkapellmästare G. Düben i Stockholm, vars musikalier förvaras i UUB. Buxtehude tillägnade Düben bl. a. en serie om 7 kantater, Membra Jesu Christi (1680), och deltog i det musikaliska firandet av tilldragelser vid svenska hovet. Några verk ha svensk text införd, vilket tyder på praktisk användning. Verk (tr. under Buxtehudes livstid): 7 triosonater för violin, gamba och b. c. op. 1 (1696), 7 triosonater op. 2 (s. å.) samt 4 bröllopsarior, Die fried- und freudenreiche Heimfahrt des alten Simeons (komponerad 1671; tr. 1674), Die Hochzeit des Lammes (1678), Castrum doloris och Templum honoris (1705). Nytr.: En samlingsutgåva av B:s verk under red. av W. Gurlitt bd 1-7 ff. (1925—37 ff.). -Vokalverk: 5 bd vokalverk utg. på Bärenrei-ter, därav 10 solokantater red. av K. Matthaei och B. Grusnick och 11 andra kantater red. av B. Grusnick samt Missa brevis red. av W. Gurlitt; en saml. Abendmusiken und Kirchenkan-taten utg. av M. Seiffert i DDT 14; separata verk ss. Ihr lieben Christen, freut euch nun utg. av M. Seiffert i Organum, Das jüngste Ge-richt. Abendmusik ... utg. av W. Maxton, Mag-nificat anima mea utg. 1931 av B. Grusnick (sv. version av I. Sahlin 1937), Das allerschröck-lichste ... Ende der Zeit utg. 1941 av W. Maxton, Herzlich thut mich verlangen och Att Du Jesu vill mig höra utg. 1944 av J- Hedar, Der Herr ist mit mir utg. 1946 av K. Jeppesen i SUDM ser. 3:89 m. fl. — Instrumental verk: Sonater för violin, gamba och cembalo utg. av C. Stiehl i DDT 11, ett bd kammarmusik av B. Grusnick på Bärenreiter; orgelkompositioner utg. av P. Spitta (2 bd, 1875—76; 21903—39 red. av M. Seiffert); nyfunna klaververk utg. 1942 av E. Bangert; enstaka triosonater utg. av C. Döbereiner i Antiqva och av M. Seiffert i Organum m. m. Litt.: A. Pirro, D. B. (1913); S. Hagen, D. B. (o. 1637—1707), hans Familie og lidet kjendte Ungdom, ... (1920); W. Stahl, F. Tunder und D. B. Ein biographischer Versuch (1926); J. Fernström, Dietrich orgemester. En bok om B. (1937); B. Grusnick, D. B. Leben und Werke (s. å.); K. Jeppesen, D. B. (i DMT s. å.); W. Stahl, D. B. (s. å.); N. Friis, D. B., den store Dansker (1945); C.-A. Moberg, D. B. (i Gillet Gamla Helsingborg. Handlingar 8, 1946). C.-A. M. Buxton [ba'kstan], Eugenia, amerikansk pianist, elev av bl. a. Paderewski. 739 740